Inledning: Dialekterna suddas ut

 

 

Dialekterna är en del av vår identitet, liksom hur vi överhuvudtaget använder språket. Hur fort vi pratar, hur lätt vi har att finna ord, hur omsorgsfullt vi väljer dem, osv.

Men de mera särpräglade, "genuina" dialekterna suddas ut ju mer människor reser och flyttar över allt vidare ytor, och ju mer vi tar intryck av samma sorts massmediala utbud oavsett var vi bor. I t

I tv-programmet "Fråga Lund" togs hösten 2017 en i mitt tycke tankeväckande fråga upp som kan ha relevans även i detta sammanhang.

Den handlade om hur mycket nutidens människor skulle förstå av en skriven text från förr. Resultatet sjönk givetvis procentuellt med tiden. Men fortfarande gick förmodligen ett och annat ord att begripa så pass långt bakåt som från 1500-talet, om jag minns rätt.

Men hur mycket av vårt språk av idag kommer att vara tydbart framåt i tiden? Som gällande så mycket annat gissar jag att utvecklingen, eller i detta om vi ska kalla det avveckling, kan accelerera mer än vi kanske föreställer oss.

Inom  några generationer framåt finner kanske den tidens människor att det är mest gångbart att tala något internationellt världsspråk typ engelskan. engelska. Det är ju det helt dominerande språket i alltfler sammanhang, inte minst i den digitala världen. Och vilket utrymme de dialektala varianterna av svenskan i så fall kan få i det sammanhanget kan ju bli än mer marginellt.

Men en del människor förefaller att prata precis som de alltid har gjort, var de än tycks hamna. Tack och lov!

När jag började med att samla ord förekom exempelvis en allmänt omtyckt hockeytränare "Perra" Johnsson, och varför då hans popularitet? Antagligen för att hans kommentarer, oftast dessutom fyndiga till innehållet, yttras på en värmländska som han inte verkade vare sig ha  något behov att göra sig av med eller blanda upp med andras sätt att prata. 

Värdet av att dokumentera hur vi pratat förr, och kanske här och var även nu, blir utifrån dessa mina tankar extra viktigt.

Här försöker jag samla ord och uttryck från min hembygd i trakten av Storuman. Jag har mestadels försökt notera dem då jag märkt att de fortfarande poppat ur min egen mun. Eller om jag erinrat mig dem från mina i dag döda anhöriga. 

I stort är de alltså hämtade från en tid som i många fall ligger kanske 40, 50 år bakåt eller mer. De som i dag växer upp i den bygden pratar antagligen inte alls på samma sätt och med samma ordval! 

PS. Ibland gör jag även kommentarer om hur vi använder språket i stort. 

 

 

"Från abbarrn till övervänt"

 

Här har jag lagt över de ord som jag erinrat mig från min barndoms hembygd i det inte av Västerbottrens län, trakten av Storuman, efter begynnelsebokstav.

Vänsterspalten är mest adverb och adjektiv (egenskapsord), mittenspalten substantiv, dvs benämningar på föremål eller andra företeelser.

Den till höger är resterande ord och uttryck (t ex verb, prepositioner, mängdbegrepp, eller olika slags utrop). Siffran till vänster motsvarar ordets plats i det mera slumpmässigt förklaringslexikonet lite längre fram.


                                  20  "abbarrn"

338  "all-dela"

402  "amper"

454 "annstans"

483  "annvar"
                                                                     132  "anvara"                                  
                            25  "(he dig borti) anörja!"
                                                                     204   "arguler"

373  "armade"

456 "armest"

                                 349 "avlägge"
                                                                    189    "avvara"
                                44   "baklanne"
                                86   "bannreje"

296  "beg"
                               252   "belönn"
                               285    "bessmi"
                                                       207 a) "bett´n", b) "bettne"     
                                                                46 "bi (på)"
                         245   "binna", "gammbinna"

                            336  "bjaran"
                                                                  268  "bjega"

                             347  "björn",                 348 "björna"
103 "black" 

458  "bondska"                                 
                                 
                              14a "brambära", 14b "brambärhygge"

320    "bra me..."
123   "bra no..."  

                                                               345  "bruschel"

                                                               359   "bräsa"

                                                               385   "bul´n"

                                 434 b    "bullerkus",        434 a   "buller"
  78   "bussigt" 

                            386  "byggninga"

374 b    "bånut"      a)  "bån"
188  "bärnaken"                                                                     
                                                                254  "bärsch"                                            
                                                                153  "bärr opp"
                                                                 84   "bättsjes"

311 b  "böcklut"                                   311 a   "böckel"

298 a "bönglig",    b "bögel, böngel",    c  "böngel"                 

                                                                40   "bönn, bönnes"
                            201   "börting" 
 269d "bössig"      269 b,c  " bös", "bösse"    269a  "bösa, bösa ner"

 431 "dagavill"                                                        

321, 322    "datter" (två bet.)

16  "deri gamm..."
127 "dittna in"

                                                                  410        "domder" 

 346   "doninga"

                                                             307     "dra åt sig örona"
                                                             274     "dryft (sig)"
                                                             202     "durer"

88 "durigt, "he dur"
239 a "dyngig, -ut"           239 b  "dynga"
82  "dö-gålig" 

412 "dörsk"    

                                                             293     "eck, -e"  

                                 407  "egendom"

294  "ege´nyttig"                              
                                 53  "enbetting"
                                 17 "eldtänne"

 363  "eljest"                       

172  "-erst, -est"
                              161  "eta", "däri eta"

301  "fackta"

                               57   "famn"

                              26   "fargångströsta"

   369 "fejen"
                                                                  156   "fikuler", "fikulera"
                                                                  150   "fin-prata"

 397 a) "fjaskut",  b) "fjask", fjaskus",  c) "fjaskes

                                                                    418) "fjuna bort, -av"

                                  398 "fjälla"
                                                                  277    "fjässa (upp, till)"
276 b "flidd"                                            276 a  "fli"

                                                                 360     (he) "flir" 
                                  51 "flåår"                          
                                                                  43     "flänn"
                                                                 240   "flätt (till)"
                                                                 220    "flöj (till)"
                          245    "fnösken"
                         200    "framkastgryn"
                         215     "fres, fres´n"
219  "frostenlänt"

                             299   "främmen"

4 "frönt"

                          313    "frösan"
                          243   "fuhuse"
244 "fått"
               108a,b,c) "fälen, "bakfälen", "skofälen"         

                                                                    162  "fäles"
                                                                   56   "fämn"
                                                                   265  "fö (bort) sig"

                            361  "(gamm)fönna"
                            134  "förfalla" (subst.)
282a "försanningen,
282b  "försantimej"!                                 
                            136   "förstärkning",    137  "förstärk sig"
142 a "föskig, föskut"                    
                            142 b "fösken", 142 c "föskegubbe, "-käring"

        "förr i tin"
128 "före-vis"                                  
                          195   "gadd´n" 

 369 a "gall",     369 b   "gall-ko"
                                 "galting" 

                           211 "gammal skåpmat"
                           275  "gara-il"                 
                           2   "garvtacktjikk"
                                                                  141   "gatt"
                                                                    74   "gejk"
160 a) "glöttrut"  b) glöttre
                                                                  145    "gnäpas"

                                                                   352     "goes"
                                                                  149   "go-prata"

372 "granntyckt"

                                                                        415 "gocke"

436  "govillisam"

                                                                  315   "(he) grip (int)"
230  "grest"
  36  "grådig"

                                                                323    "gräva ur sig"
                          68   "grötmell, -a"
5 "gumödeligt"

                          357    "gussris"

                                                                329    "gå bort"
81 "gålig"

                                                                399    "(he) gäll int"                  
                                                                198   "(he) göfft"

                             339   "göra"
                                                                120  "göra sig lik om"
101 "görig " (öppet ö-ljud)  "göre", "göra ner sig"

390  "görmut" 

155 b)"gösig, -ut"  c) "gös(e)"            a)   "gösa"       
197  "gövan"
   6   "hamlut"

337 "handfallen"

381 "handvass"
                                                              176   "hark"

                             342   "harkabus"

324 b    "harmeligt"                              324 a   "harmes"

371 a  "harreligen!", b "huvvaligen!"

                                                               302 a, b "he"

302 c "he dej borti anörja!"

 384  "hejbara!"

                                                                89  "himmel opp"

                                                               309  "hjärt"

                            280   "hove"

                                                                177   "hucker"

364  "hull", "o-hull"
                                                             126   "humör opp"
                           208    "hundsvulk"

                           210 "husbondens röst"
                            110 b  "hurven"      110 a "hurves"

 "huvvaligen!"  
                                                             146   "hyller (ve)"

                                                                      "hålli på"
                             8  "härvelkörs"
19   "häv"

                            242 b  "häve"
                            70   "hölod, -e"
11   "il-unnen"

379   "(vara) in på", 

380   (få) in på" (två betydelser)

305  "(vara) inunder sig"

                           167   "isbark" (även som verb)
                           135   "i-tage"

                         303 b "jammel"   303 a "jammel", "jamla"
251 "je"

                                                           366  (he) "jera"

484 "jerut"
                                                           174   "just se pass"
                               224   "jäla"
343   "kagrut"   

                             362   "kalvdön"

                            350   "kangero"                                                        

                                                        233    "kara"

326   "karut"

408  "kara-aktig"
                              267   "klammer, -re" (även som verb)
                                                           185   "klava"
119   "klomrut", "klommer" , klommer-ox" 

403  "klumsen"                                  
                                                            27   "klåån!"
                              "knula" (som subst.)
261  "knusslut"
                                                           229   "knåra (el knöra) på"
                         253  "knöbben"         
96  "knöl"
                                                          212   "knövel", "knövlig"

                                                                213    "knul ihop"
                             281  "kok-sön"
39  "kortest"    
                                                               271   "kraken, -na"  

                                                           413        "kröjm"     
                          124  "kurk"          106   "kurk å"
                                                         66   "kvamn, kvamn å"

                                                             389   "känn vere borta"

                                 459  "köxiken",   460) "köx"

                                249  "laka-skallen"

 330   "(vara) lave"                                                       
 168  "le"
 290  "levan"                                

                                                       117   "leva om", 436 "lev Satan"
                                                         41     "ligg å"

421  "lika bra"         
                                                       107    "liks"
                         69   "lo´n"                                  
                                                        147   "liskes"

                                                        341   "(he) lit´ på"
                                                                  
                         79  "lyttsch" 

                         55 "lägda, läjda""
                                                        255    "lönn- "                               
191  "magaperra" 

                                 423    "makan"
                                                         187   "maks (på dej!)"
209  "mamonsk"                                
                                                          64   "mangn"
                                                        234   "martn, martne""

 38   "matfrisk"                                                    
                                                          80   "missgöra sig"

 401 "misslynt"
                         121   "missun"

                                                          122 miss´unn 

                          139   "murpipa"

                                                           181  "myll"
                                                           288 a   "möckel", jfr
 288 b "möcklut", 288 c  "möckel"

 394  "möka"
                                                           186   "möks" 

                                                           115   "möl"    

                              481 "möre-kasa"                            
105 "mörne"  

                      365  "mösa-kus"                                                                
226  "na"

306  "nagerst" 
   23 "nalta"

                         377  "navavinn"

                                                           405    "ni-göra"
                                                             59    "nog mer se pass" 

294  "nolet" 

                                                            340   "nu är´e bra"

 419   "nymodigt"

                        272 a  "nättschjen   272b  "nättschjes"   

 354     "nödig"

                        331  (inte så) "o-dum, o-dumt"                        
259  (vara i) "o-form"
21"o-färdig", 22 "o-för"

425 "o-före"

426 "o-fure"
222  "o-gjort"
231 "o-gudaktig(t)"
163 "o-gått"
131 "o-höga"

 258  "o-knytt"
260  "(vara i) o-lag"
   9  "o-lickligt"

 10  "o-likt"

175 "o-matfrisk"

73  "onaskeligt"                                              
                                                             30  "(he) onnes"
72   "onössig"

411 "opp-martne"

18   "oppi halen" 

158 "oppstillt"
223  "orive, oriven"
192 "oruvlig(t)"
266 "o-slög" (jfr "slög")
  93 "o- stöka, -d"
264 "o-tröjen"

304  "o-varaktig(t)"                                                                   
                                                             238   "palsk"
                          246 b) "pjöller", pjöllerkus"     246 a)  "pjöller"
                              24    "pjött"
                                                             286   "poa på"
178  "pratasprängd"

                                                            152   "prosteri på"
                                                             94   "pulfäkt(-a, -es)"
12 "pävlut"

"pödd"  
                                                              179   "pöll"

                                                              355   "pönta (ner)"
 190   "pös" 
                              216  "pösa,pösafyll"

"rackar´ns"                                                                                     
                              31b  "rackel-kus",  31 a  "rackel"       
                                                              235  "raj"               

7a "rapplut"          7c   "rappel"          7b "rappel"

                              353   "raskus"

                               87  "ravel-kus"

                             308   "(gamm-)rate"
3 "rattåt"
                              99   "revelmyra"
                              97   "ritval"

                                 

                                409    "rompa"

                                 433   "roska"

                                 439   "rugun"

                            173   "ruschelkana"    

                                                  90, 165 "rust hem je!" m fl uttryck

                                                            328  "rust (se)"

                                                            368  "ruv"

                             287     "ryva"

                             206   "rånen" 
                                                              236  "ränt"                                                 
                                                              91 "rättsches"

319  "röm"
                                                             138   "röna (opp)"

                              427 "sakerlåda"
263 "samålder"
143  "schalur"
                                                          218   "schapper"
                                                                

                                                          199   "scheka" 

                         333   "schnådda"

                                                          170   "schåa, schåa på"

437     "sekig"

                         356    "sinner"

                                                          169   "sjå sig"  
58    "sjöblöt"
227  "skadlig" 

344   "skallerhänt"                              
                      52 a   "skrabbe, -t",  52 b "skrabbslåttern"

                                                           317    "skre"
                                                             77   "skrena"
232  "skrint"

367  "skrypt"

                                                          438 "skrål"
                            257  "skrömta"

                                                            292  "sköbb"
                                                              83  "sköpa", "sköpt"

                          482 a), b)"skörv, skörven"

335  "slasut"
                                                            159   "slink"

391   "slängder"
205 "smeder, -re"
248  "smosen"

378   "smultert"

                                                   433    "smygen"

334   "små-halt"

316   "småaktig, -t"
250  "smäcker"
                       13a "snattren", 13b "snattermyra"
                                                              113  "sni", "snå" 
                                                              203   "snuster"

318   "snusut"

                                 

311   "snål"

                                                             395  "snöp, -a"                           
  76   "spett"

                            416  "spänningen"

                         400 "sportstuga"
                         228  "sprättskiten"
133 "spöckt"
273  "sta"
                         196  "stadun" 
                                                            262   "stalp, -e"

                         310   "stannarn, -na"                                 
                                                            104   "start"
                                                            109   "starves åt"
                                                            157   "still"
                              144  "stommel"

37  "stor-åtig"                         
15  "strabalsk"

                                                            382  "stup å skall"
                             284   "stunkarn"
166  "stärt"  

                           414     "stämpling"                               
                             48   "stöling" 

                          404  "stömmeln"
                            50  "stöp, stöpa"        
221  "stöpplut, stöppelbent"

100  "störut"                  
                            116   (hela) "surven" 

                            247 "svammelkus"                  

                                                              114  "svarv", "svarv i på"

                           393   "svega-fall"
289   "svenan" 
                                                              217   "svines"         
                                                             194 a  "sänka", 

194 b "sänke",  c "sänk(e)samt"               

                                                               33   "(he) sök"

                           300  "sönahustru"

295  "söet"

                            325 a   "söran",         325 b   "söra"

                               424       "söra-kus"

376  "tacka för he!"

  32   "tagut"
                             278   "tampen"
164 "tappå!"
                                                                    34   "(he) ta på"

                             214 "tarmsköljare"

                              417     "taskus, taskmört" m fl

                                                                               485  "ta sig fackta"

                                                                          291 "tegas"
                             279   "tettun"

                             483 "tissen", tissana"

                                                                    396    "tjasa"
                                                                   327    "tjarv"
1 "tjenlitt"  

                         428     "tjikki-lerun"

                       375   "tjuka" (två bet.)

                       358   "tjveten"
                       237 "tjyvsletta"                                                                
                                                       112    "tjälv"
                                                         67    "tjöjes"
                                                       113    "tjöm åt"
35  "tjörmut"
                                                        118     "tokfolen"         
                                                          42     "tommel"

                     

                                                          62 "tvär-göra" 

63 "tvär-snodd"    

297  "tvärs-över"                                     
                                                           151  "tåp"
                         242 a)  "tävan"                                                 
                                                         154   "tösa, tösa på"

                          383  "tösagöbbe, -käring""
                                                            75  "underrätt"           
 95 (va´)"ut-för"
130 "utlevanes"
185  "ut å förut"
                                                       256  "val", "vart", vurti"
                          98  "val´n"
                                                         193   "vanes"
                         180   "vann"

                                                         386 "vara sig"

                         420    "vedklabb" 

                          388 "vere"

                   430 "vickun"

                         332   "vidda-bredda"            
  435  "viller"                                                       

                                                                    148  "vill-go"
126  "vischeligt"
283   "vrakut"                         
171   "våll-"
241 "(vara i sin) "välmakt"
140 "västerste/österste"
                          225  "åhögan" 
270  "åt å fram"                               
                                                          182    "äles"  
                        102 "ändalytsjen"
                                                          183    "änter"

129 "ättaklok"

                        314  "ättavällen"
                                                         65  "ävles"

                         392  "äxingen"
  71 "övavipp, -en"  

351   "över-vänt"                                         

 

 Från tjennligt till raningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De ”bondska” uttrycken och orden kommer här i den turordning som jag råkat erinra mig och skriva ner dem.

Siffran till vänster är till hjälp för att hitta i den alfabetiska förteckningen.

1) "tjenlitt (åt dej)!" = rätt åt dig, där fick du! - Kommer nog från "tjänligt", dvs det som är passande.

2) "garvtacktjikk" = ett beskäftigt barn. - Min mamma tog vid sällsynta tillfällen till detta svårbegripliga ord, om jag minns rätt var det mig hon just då ville beskriva.

Kan möjligen härledas av en "garv tacka", vilket betyder "ett gammalt får", och "tjikk" skulle i så fall vara det fårets barn. Jag har aldrig hört någon annan någonsin använda detta uttryck.

3) "ratt-åt" = tillgängligt, lätt att få tag på. - Ungefär "rätt till", men som ett mer sammanhängande ord.

4) "frönt" = sprött (långt ö-ljud) - Ett vedträ blir mera "frönt" när det är kallt ute och därmed lättare att klyva.

5) "gumödeligt" = hjärtskärande.

6) "hammlut" = ohändig, handfallen. Tyvärr ett tillmäle jag fick dras med ibland, när någon av ”karlarna” hemma på gården var på ett ”sämmer il” (= dåligt humör, se ord 448!)

7a)"rapplut" =adj) krångligt, inte särskilt ändamålsenligt. - Används ofta om föremål som t ex har lätt att gå sönder, 7 b) "he rappel" (verb, betoning på första stavelsen), och därmed är saken ett 7 c) "rappel" (subst, betoning på andra stavelsen)

8)"härvelkörs" = det man förr snurrade upp garnnystan på för att göra knippor. Men kan givetvis användas än i dag, om man som vi råkar ha tagit vara ett sådant från mitt hemställe och det fortfarande råkar finns en intresserad handarbeterska i familjen. - Ordet kan även användas i uttrycket "du gå an som ett härvelkörs" om någon som är överdrivet aktiv.

9)"olickligt" = överväldigande. - Ej att förväxla med

10)"o-likt" = något är "onödigt". T ex att ge någon en gåva som man inte borde ha "kostat på sig"!

11)"il-unnen" = avundsjuk. - Härleds nog från att ha svårt att unna någon annan något.

12)"pävlut" = vek, dålig på att ta för sig.

13a)"snattren" och 14a)"brambära" = hjortron respektive hallon. Snattren (kan närmare kusten uttalas "snåttren") växer på 13b)"snattermyra", medan brambära håller till på 14b) "brambärhygge" utifrån att hallon ju ofta trivs bäst på hyggesbränd mark.

15) "strabalsk" = kåt, "pilsk" (se även 466).

16) Uttryck som"deri gamm´ Sandgrens" dvs den gård som den familjen eller släkten först bott i, att skilja från en nyare gård tillhörande samma släkt.

17) "eldtänne" = något man gör upp eld med.

18) "oppi halen" = (någon eller något är) på tok.

19) "häv" = stolt över något el någon. (uttalas med långt ä-ljud); jf 326 "karut"

20) "abbarrn" = abborre

21) "o-färdig", 22)"o-för" = halt, krasslig i benen. ("O-färdig" har alltså inte att göra med att man inte gjort sig klart som någon i norrländska användandet av "o" som förled skulle kunna tro)

23) "nalta" = en del, ganska; ett av bondskans mest användbara ord! (Finns åtminstone i hela Västerbottens län, kan t ex förekomma i meningar som "jag är nog nalta trött, "ge du mej nalta gröten" etc. Betoningen ligger på första stavelsen)

24)"(en) pjött" = lite grann av; kan användas ung. som "nalta" i exemplet med gröt ovan - men här är det fråga om en mindre mängd!

25) ("he dig borti) anörja!" = Flytta på dig, håll dig ur vägen!

26) "fargångströsta" = Någon som kan bli till glädje för en äldre människa på gamla da´r. Min mamma använde detta uttryck ibland; jag vet inte hur allmänt förekommande det är ens i mina hemtrakter.

27) "klåån" =äsch då (typ: "Nog äre väl klåån!")

28) "rackar´ns = ungefär samma innebörd som med "klåån" ovan

29)"knula" = fotknölen på vristen (ankeln)

30)"(he) onnes" = någonting krånglar, t ex när man ska skruva och reparera något tekniskt/praktiskt

31a )"rackel" = hålla på med något som kanske inte leder någon vart; b) "rackel-kus" = en "mixtrare" och mångsysslare, dvs en som håller på med litet av varje; har en lätt nedlåtande klang, som att det vore bättre använd tid att syssla med något "rejälare"

32) "tagut" = framåt, driftig; kommer troligen ur rikssvenskans att "ta för sig"

33)"sök" = något ansträngande har tagit på krafterna (långt ö-ljud som i "gök"); man märker det först lite senare. - Ett annat uttryck för detta är :

34) "he´ ta på" med långt a-ljud, underförstått alltså = "ta på krafterna"

35) "tjörmut" = gnällig, allmänt grinig

36)"grådig, grådut" = svulten, stor i maten; jfr:

37) "stor-åtig" = behöver mycket mat, samt jfr:

38) "matfrisk" = ha god aptit; ”motsatsen = o-matfrisk”

39) (göra något som )"kortest" = snabbt, enkelt;
jfr 61) "tvärest", 62) "tvär-göra"

40) "bönn", "bönnes" = trumpet titta ner i marken och vara tyst

41)"ligg å" = vara i vägen, springa runt fötterna; betoningen på å:et liksom i andra uttryck med å som efterled, t ex 106) "kurk å"

42)"tommel" = tumla runt (t ex en häst som rullar sig)

43)"flänn" =när ett handjur, t ex en häst, drar upp överläppen efter att ha luktat på honans kön

44) "baklanne" = terräng som ofta ligger i skugga

45)"söga-bit" = något att stilla den värsta hungern med; t ex ett stycke salt eller rökt kött att "suga" på när man är "sugen"

46) att "bi" på = i väntan på någonting mer ätbart; jfr:

47) att "stå sig" på (kan även kopplas ihop med "sögabiten").

48)"stöling" = en lång och ganska kraftig pinne, t ex ett stöd till en buske. (uttalas med långt ö-ljud)

49)"galting" = en tjock, rejäl sak (t ex en ovanligt stor potatis)

50)"stöp, stöpa" = en bunke med deg som ska röras om, "stöpas ut" ("stöp" med kort, slutet ö-ljud, "stöpa" med långt, öppet som i "möka", mönn" etc)

51) en "flår" = en plastbit, flik e dyl som man fäster som adresslapp, nyckelring etc.
- När jag var liten sattes fiskyngel ut i den dessförinnan reglerade Umeälven, för att senare kunna återfiskas och att man då kunde studera tillväxten via en flår" med data som var fastsatt i ryggfenan.
Haken var bara att vi lade ut nät bara någon kväll senare och då fastnade de flesta ynglen i näten, utan att ha hunnit växa ett dugg. Men jag tog givetvis rätt på "flååren", sände in dem till den angivna adressen Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm och fick fem kronor per flår!

52 a) "skrabbe"( långt a-ljud) = gräs av sämre kvalitet, 52 b) "skrabbslåttern" = (skörd av) höet som inte är så värdefullt, t ex längs diken och vägrenar. Pappa var alltid noga med att "ta vara på skrabben", framför allt för att det skulle se snyggt ut!

53) "enbetting" = hässja med två störar. Användes om det inte fanns kvar tillräckligt med vallhö på en...

54) ..."lägda" (uttalas "läjda") = åkerteg för att t ex göra ett...

55) ..."två-sköt" = hässja med tre störar

56) "fämn" = räfsa ihop hö för att lägga upp i en hässja, jfr en

57) "famn" = den enskilda mängden hö vid varje upplägg, dvs det man tog i famnen; jfr "fämn" = att räfsa ihop höet i famnar

58) "sjöblöt" = alldeles genomvåt av regn (finns kanske även i rikssvenskan?)

59) "nog mer se pass" = ungefär: det kunde ha gått sämre, man får vara nöjd efter omständigheterna. Ett uttryck min mamma ofta använde, t ex för att trösta mig om jag var deppig över att inte ha presterat så bra i mina egna ögon!

60) "tvi-göra" (uttalas "tschvi-") = (tvingas) göra något två gånger i stället för en; finns även som substantiv = dubbelarbete; jfr

61)"tvär-göra" (verb) = göra något som i normala fall inte är

62 a) ”tvärgjort” (adj) = hastigt utfört, eller göra något b) ”(som) tvärest" (adj) = få något fort undanstökat

63) "tvär-snodd" = lätt att vända (t ex om en bil)

64) "mangn" = magra

65) "ävles" = sträva, kämpa på

66) "kvamn", "kvamn å" = tappa andan

67) "tjöjes" = kväljas (jfr "kvamn å")

68) "grötmell, grötmella" = en hyska att fästa ihop byxlinningen (används nog inte så ofta numera, kunde t ex vara ersättning om man tappat en knapp)

69) "lo´n" = logen (i betydelsen stor hölada)

70) "hölode" = höskullen

71) "övavipp" = något blir så rangligt att det välter över ända. "He vart´ övavipp", och när det har ramlat omkull kan man säga att: "he ha´ start" (se längre ner i listan!)

72) "onössig" = orenlig; jfr:

73) "onaskelig", "nassligt" = smutsig, oaptitlig(t)

74) "gejk" = kommentera på ett malande sätt, eller anmärka på allt möjligt

75) "under-rätt" = förklara, beskriva

76 a)”spe” (långt e-ljud) = mager, tanig; b)"spett" = i minsta laget, "vållspett" = väldigt lite, "halvspett" = rätt så lite

77) "skrena" (långt e-ljud) = halka, slinta

78) "bussigt" = rejält, stort

79) "lyttsch" = ögla, slinga (se även inledningen till kapitlet!)

80) "missgör sig" = göra ett misstag, förhasta sig; imperfekt = missgjorde sig

81)"gålig" = klar, färdig; jfr...

82) ..."dö-gålig" =utmattad

83) "sköpa" = leka, springa omkring. (uttalas med öppet ö-ljud) - Min mamma använde t ex ordet när hon släppte ut korna på första vårbetet, då "sköpt" de. Ett annat ord för ungefär samma sak: 

84) "bättsjes" =att krumbukta sig

85) "trälj" = halsband på t ex en hund

86) "bannreje" = halskedja på en ko i ett lagårdsbås

87a ) ”ravel” = hitta på verbalt (långt a-ljud); b) "ravel-kus" = historieberättare (uttalas med öppet, långt a-ljud och långt u-ljud)

88) "durigt" = grått; "he dur" = det är grått, det duggregnar (långt u-ljud)

89) "himmel opp" = klarnar (opp med kort o-ljud som i onödigt)

90) "rust´ hem´ je!" = se till att ta er hem nu! ( t ex som kommandoförsök till hundar el andra husdjur) Finns även i andra varianter, se 165)

91) "rättschjes" = sträcka på sig, "rättschjes ut" = sträcka i väg, springa för fullt 

92) "tränsch" = trängas, konkurrera om något

93) "o-stök(a)" = störa, ställa till oreda; "ostökad" = att känna sig störd

94) "pul-fäkt(a)" = rådbråka, vara våldsam mot

95) (va´) "ut-för" = vara i vägen, vara till hinder för

96) "knöl" = vissen, hängig

97) "rit-val" = ungefär: någon som står och hänger utan att göra någon nytta

98) "val´n" = skrot, skräp (jfr: rit-valen ovanför!). Kunde t ex användas i uttrycket: "He ä fullt ve valn oppa bovinn" = det är fullt med skrot uppe på bagarstugevinden: jfr 308) "rate"

99) "revelmyra" = en myr som inte är lätt att gå på eller att finna några hjortron på

100) "störut" = obeslutsam, saktfärdig på ett sätt som av omgivningen kan upplevas lite nonchalant

101 a) "göre" (med hårt g och långt ö) = slam, gegga, b) "göra ner sig" (fortfarande med hårt g-ljud) = smutsa, gegga ner sig; c) "görut"= smutsig, nedsmetad

102) "ändalytsjen" = bakdelen. rumpan (finns väl även som "ändalykten"?)

103) "black" = utan pengar

104) "start" = ramlade omkull, stjälpte (finns inte i presensform)

105) "mörne", "mårni" (med flera uttal). - Det här är ett genialiskt ord som inte har någon exakt översättning i rikssvenskan. Men det har att göra med att något har tjänat någonting till, att "he va väl mörni" = tydligen var det lönt (för den som gjorde något speciellt).

106) "kurk åt" = tröttna, säcka ihop

107) "liks" = i samma veva som (t ex "när du liks ska gå ut med soporna, hämta in posten")

108 a) "fälen" =påren efter någon som gått;

108 b)"bakfälen" = spår som man följer baklänges;

108 c) "skofälen" = skospåren

109) "starves åt" = bli stel i hela kroppen, t ex om det är mycket kallt

110 a) "hurves" = rysa till för att man känner sig kall. Kan även vara i betydelsen att känna sig allmänt olustig. 110 b) "hurven" = tillstånd när man "hurves", används i uttrycket "att få hurven"; jfr xxx)"frösan"

111 a) ”tjörnen”= stelfrusenhet, ”ha fått tjörnen ini hännren; ”b) "tjörn åt" = bli stel i t ex händer och fingrar av kyla; ”he ha tjörne åt ini hännren hans”

112) "tjälv" = det ilar till; kan t ex vara i fingrarna när man t ex stoppar dem i kallt vatten, eller när man tuggar på något och det ilar i tänderna. (Finns väl i rikssvenskan också, bara med annan stavning: "kälva, kälver till". Men jag har nog alltid uppfatta det som dialektalt?)

113) "sni" eller "snå" = vinden är kall och biter i kinderna

114) "svarv" = vinden vänder i snabbt skiftande riktningar, kan t ex orsaka att snö virvlar upp = "he svarv", alternativt "he svarv i på" = det virvlar en längre stund; kan också användas med "hålli på", "he hålli på å svarv hela tiden"

115) "möl" (långt ö-ljud) = krama intensivt, kanske mot den andres vilja, t ex en hund som vill komma loss

116) "surven" = alla, "rubbet". Dvs: "hela surven" = hela gänget.

117) "lev om" = gapa, väsnas;  (jfr 290 "levan" = oväsen)

118) "tokfolen!" = dumheter, vilket påhitt!

119) "klomrut" = klumpig, ovig ; "klommer" eller "klommer-ox" (subst.) = en som är klumpig, ovig

120) "gör mig lik om" = jag bryr mig inte om att; det är bara bra om jag slipper

121) "missun" = messmör(et); ej att förväxla med:

122) "miss´unn" = missunna

123) "bra no(g)" = i mesta laget, t ex i uttrycket "he ä bra no kallt" eller "nu var du bra no dum"

124) "kurk" (som substantiv) = kork, kapsyl

125) "humör opp" = glädja någon

126) "vischeligt" = klent

127) "ditt´na in" = dit in, i meningar av typ "lägg boken dit in!"

128) "förevis" = förutseende; ha något klart för sig i förväg, dvs motsatsen till:

129) "ättaklok" = efterklok)

130) "utlevan(d)es" = mycket gammal, ha levt sin tid

131) "ohöga" = ohågad, ovillig (öppet ö-ljud som i "ögna")

132) "anvara" = iaktta; titta noggrant på något eller någon

133 a) "(he ä) spöckt" = ingenting lyckas 133 b) ”he är) ”som förgjort”! Jfr även 272): "he nättschjes!")

134) "för-falla" (som substantiv) = vårföre längs körvägar, ofta på isar eller i skogen, dvs när det är svårt att ta sig fram

135) "i-tage" = något att bita i, som det lönar sig att sätta i gång med ("nu ha du i-tage!")

136) "förstärkning" = något att äta,

137) "(att) förstärk sig" = få i sig mat så att man orkar ta itu med eller återgå till något ansträngande"

138) "röna (opp)" (med öppet ö-ljud som i sörja) = växa, gro snabbt

139) "murpipa" = skorsten

140) "österste", "västerste" = östligaste resp. västligaste

141) "gatt" = måste, var tvungen till (dvs i imperfekt; antagligen en omskrivning av "gitta", men det används nog nästan aldrig i presens. Då säger man i stället att någon "ids" inte)

142 a) "föskig, föskut" = trött, kraftlös; 142 b)"fösken" (subst.) = gammalt trä som kan användas när man t ex gör upp eld, jfr rikssvenskans "fnöske"; 142 c) "föskegubbe, föskekäring" = en åldrande, alltmer kraftlös människa

143) "schalur" = hängig (dvs ungefär samma som "föskig")

144) (ett)"stommel" = förvaringskärl, ofta av plåt

145) "gnäpas" = gnabbas, kivas

146) "hyller (ve)" = (ung.) tala godmodigt för att få t ex ett barn att gå med på något det inte vill

147) "liskes (ve)" = lirka med (jfr "hyller")

148) "vill-go" (med långt o-ljud" = (ung.) kompensera; ge något för att få någon att bli nöjd igen (jfr "hyller" och "liskes")

149) "go-prata"= prata för att få någon på bättre humör (ytterligare ett ord på samma tema som 146-148!)

150) "fin-prata (med någon) = ung. samma som "go-prata", men mera mot att övertyga eller lirka (med någon)

151) "tåp" = sträcka sig efter något (långt å-ljud)

152) "prosteri på" = vara krävande, gnälla/gorma

153) "bärr opp" = spreta uppåt

154) "tösa, tösa på" (öppet ö-ljud som i ordet "öppet") = göra något sakta el valhänt; jfr 383) "tösagöbbe, -käring"

155 a) "gösa" (öppet ö-ljud) med ungefär samma betydelse som 154) , och b) adj."gösig, gösut" = att vara sölig, ovarsam, samt c) subst. "göse" = slarvern, "sölkorven"

156) "fikuler, fikulera" = hoppa, sprätta, krumbukta sig

157) "still" = utfodra (avser nötkreatur, "t ex "still koen", "ha du stillt koen?") Jämför: 

158) "oppstillt" = uppfödd, uppväxt

159) "slink" = halta, linka

160 a) "glöttrut" = vattnigt, blaskigt; b) glöttret (subst) = blasket

161) "eta" = (hö)krubba, "däri eta" = i (hö)krubban

162) "fäles" = färdas; jfr ”fälen” = , spår av skoavtryck

163) "o-gått" = inte mer än rätt, "he ä int´o-gått att" = det är inte mer än rätt att... (f ö ett märkligt ord, har svårt se hur det kan ha uppkommit)

164) "tappå" = sätt i gång; t ex:"tappå et nu!" = sätt i gång och ät nu!

165) "rust" = se till att"; t ex "rust in je bara!" = se till att komma er in nu! eller: "rust je borti anörja!" = se till att ta er ur vägen nu!

166) "stärt" = starkt i betydelsen att något smakar kryddstarkt, beskt, e dyl.

167) "isbark" = en ytskorpa med frusen is efter underkylt regn; kan också användas som verb, dvs. "he isbark" = det bildas isbark

168) "le" (med långt e-ljud) = spydig, sarkastisk

169) "sjå sig" = ha tålamod;

170) "schåa", "schåa på" = ha mycket att göra (jfr rikssvenskans: ett fasligt schå)

171) "våll-" = mycket, något stort; som i "vållgöra", vålljäkta" etc.

172) "-est" eller "- erst" = som ändelse i ord som "kortest" (=hastigast), tvärest (ungefär samma betydelse), "mitterst" = mitt i, etc.

173) "russchelkana" = rutschkana

174) "just se pass" = nätt och jämnt (jfr: 59, nog mer se pass")

175 a ”gudelig”, b) ”gu´frukti” = gudfruktig, troende; jfr motsatsen = 231) ”ogudaktig”

176) "hark" = ta för sig/bromsa med ena foten när man cyklar på halt underlag

177) "hucker" = när t ex en häst gnäggar (betoning på första stavelsen)

178) "pratasprängd" = pratsjuk, sällskapshungrig ; (jfr 424) "söra-kus!)

179) "pöll" = skumma sig (typ läsk som stiger i flasköppningen, desinfektionsmedel på ett sår etc) 

180) "vann" = vattensork 

181) "myll" = gräva (kan t ex vara just en "vann" när den gräver sina gångar!)

182) "äles" = föröka sig (förmodligen en härledning av att "avlas")

183) "änter" = lirka, pjoska (betoning på första stavelsen)

184) "klava" = när man kopplar fast bannrejet (se ord nr 86!) runt halsen

185) "ut å förut" = (något som tar) en fasligt lång tid

186) "möks" = ändra läge på ett ryckigt sätt; jfr med:

187) "maks" = maka på sig, ofta på uppmaningen "maks på dej!"

188) "bärnaken" = naken (i betydelsen dåligt klädd, att t ex inte springa omkring "bärnaken" när det är kyligt ute)

189) "avvara" = undvara, klara sig utan

190) "pös" = ivrig, angelägen om att

191) "magaperra" = magsjuka

192)  "oruvlig, oruvligt" = skrymmande, tar stor plats; något som är klumpigt att hantera

193) "vanes" = våndas, gruva sig

194 a) "sänka" = uppehålla, fördröja någon; jfr rikssvenskans "sinka". b)"sänke" = sinkad, fördröjd; c) "sänkesamt" = något som sinkar någon. "Sänk mej int!" = stör mig inte, jag har viktigare saker att göra/tänka på!

195) "gadd´n" = sjukdom i ett träd

196) "stadun" (långt a-ljud)= kanten av ett skogshygge som återplanteras

197) "gövan= = lukten, stanken;

198) "he göfft" = det stinker, det luktar illa

199) "scheka" = misstämma, vara olika

200) "framkastgryn" = ung. ett barn som har framtiden för sig; som är påhittigt i någon bemärkelse. - Ett av min mammas speciella uttryck, i stil med "garvtacktjikk" eller "nog mer se pass!"

201) "börting" = öring

202) "durer" = härja, anfäkta(s av)

203)  "snuster" (med kort u-ljud som i "uppe") = lukta, sniffa

204) "arguler" = argumentera, försöka komma till rätta med någon om något

205) "smeder, smedre" = mindre, tunnare

206) "rånen" (med långt å-ljud) = markfukt, antingen efter mycket regnande eller sent på hösten när det är  låg medeltemperatur över många dygn i följd

207 a) "bettna" = surna; "b) (ha) bettne" = smakar härsket

208) "hundsvulk" = någon som bara tänker på mat (i första hand givetvis en hund, men i överförd bemärkelse kan det nog också vara en "männisch"!)

209) "mamonsk" = materialistisk, girig (givetvis efter guden Mammon, men med långt a-ljud))

Här vill jag även skjuta in två uttryck som ofta användes hemma men som ju egentligen inte är dialekt:

210) "husbondens röst" = min pappas sätt att uttrycka sig när t ex någon överhet hade yttrat sig om något

211) "gammal skåpmat" = när han tyckte att han själv eller någon annan yttrade sig om något som man hört många gånger förr

212) "knövel" = skrynkla, knyckla ihop något; "knövlig" = skrynklig

213) ”knul ihop" = pressa samman (jfr 212)

214) "(din j-la) tarmsköljare!" (eller något liknande) = som utrop till någon man arg på, eller om någon i tredje person ("han är en riktig tarmsköljare"). Ett uttryck som jag inte hört någon annanstans än hemma...

215) "fres, fres´n" = okastrerad hankatt

216) "pösa" (med öppet ö-ljud som i "störa") = påse, "pösafyll" = en full påse,
"lillpösaoxen" = oxkalven (dvs här med "pösa"=pung)

217) "svines" = slarva, uppträda oaktsamt

218) "schapper" = gå sönder, sluta fungera (betoning på andra stavelsen)

219) "frostenlänt" = mark där frosten ofta kommer tidigt om höstarna

220) "flöj till" = rycka till, t ex om en hund ser något som gör den nyfiken, då kan den "flöj till" och vilja i väg så man kanske tappar balansen, särskilt om man dessutom är...

221) "stöpplut, stöppelbent" = ovig, stelbent

222) "ogjort" = nära, nära ögat (i uttryck som "he va bara ogjort!")

223) "orive, oriven" = upprörd/bli upprörd, oroad av något man hört eller sett

224) "jäla" = lägdan, hövallen

225) "åhögan" = omtanken (ofta med undermening av oro)

226) "na" = förargligt; något känns inte bra att göra; "he känns na" (långt a-ljud)

227) "skadlig" = värdefull; något att vara rädd om

228) "sprättskiten" = pruttigt bajs

229) "knåra (eller knöra) på" = arbeta med något på ett envetet men inte alltför snabbt tempo

230) "grest"(kort e-ljud) = glest, otätt

231) "ogudaktig(t) = hedniskt; respektlöst mot Gud; jfr 175 a och b) ”gudelig” el ”gu´fruktig” = troende

232) "skrint" = magert, växer inte så bra där (om odlingsmark)

233) "kara" (öppet a-ljud) = karva, putsa av; ("kara" kan också ha betydelsen "karlarna")

234) "martn" = murkna, ruttna, falla sönder (t ex om gamla stubbar, eller kläder som angripits av mal)

235) "raj" = färdas omkring (gärna lite oplanerat och långa sträckor; jfr "ragga")

236) "(he) ränt" = det blir något gjort, det går undan

237) "tjyvsletta" = något har blivit tomt, t ex en tallrik med mat har blvit uppäten till minsta tuggan; kan också vara resultatet av att något man gjort har "ränt"

238) "palsk" = röra om med en sked i en tallrik med långfil så att den blir smidigare att äta (se även textruta längre ner!)

239 a) "dyngig, dyngut" = smutsig, skitig;  239 b) "dynga" = gödsel

240) "flätt (till)" = halka till, skjutsa undan; kan också betyda "klappa till någon" (men inte så hårt!)

241) "(vara i sin) välmakt" = i sina bästa år; när man är frisk och stark

242 a) "tävan, tävun" = lagårdslukt; tror det i min hemtrakter även kan kallas 242 b)"häve". Kan kombineras med 198) "göfft": "He göfft tävan (häve) = Det luktar lagård, dynga, skit, gödsel)

243) "fuhuse" = lagården, med korta u-ljud (i Skellefte-bygden drar man dock ihop ordet till "fuse" med långt u-ljud))

244) "fått" = fördelaktigt (men kanske vanligare: "he ä int fått" = ofördelaktigt, inte lönt)

245) "binna, gamm´binna" = gammal, omtyckt tant

245) "fnösken" = torrt, gammalt trästycke (jfr rikssvenskans "fnöske")

246 a) "pjöller" = surra, pladdra; b) "pjöllerkus" = en som surrar, pladdrar; jfr

247) "svammelkus" ("du är som ett pjöller"= nu svamlar du bara!)

248) "smosen" = pricken över i (någonting smakar t ex gott); kan också användas i betydelsen "rätt åt dig", t ex ("he va smosen att du fick på lakaskallen!" där:

249) "lakaskallen" ordagrant betyder "huvudet på en lake"; men används i uttrycket att "få på lakaskallen" = ett uttryck för att någon inte haft vett att bete sig bättre, huvudet fungerade som på en lake...)

250) "smäcker" = slank, smidig

251 a) "je" = lä; t ex ("tur he va je då he börje blås" = tur att vi hade lä när det började blåsa); vilket i sin tur kan handla om att det började"sni", "snå" = blåsa kallt (ord 113)

251 b) "je" = tilltalsordet "ni", antingen till en eller flera personer

252) "belönn" = omdöme, förstånd (att inte ha "belönn om" = att inte begripa)

253) "knöbben" = små trä- el vedbitar; kvistar som "krupit ut" ur bräder, o dyl (betoningen på första stavelsen)

254) "bärsch" = behärska sig, ha tålamod

255) "lönn- " = förstavelse för att förstärka adjektiv som halkigt, ont, mätt, tjock, stark, svag etc. Dvs om det är mycket halkigt kan man säga "lönnhalkigt" eller "lönnhalt".
Begreppet används gärna om det t o m är halkigare, eller man har mer ont etc, än vad det kan synas på ytan (Jfr det rikssvenska begreppet att något sker i "lönndom").
Förstavelsen "lönn-" kan gärna också användas för att måla ut en upplevelse som den man talar med inte själv kan kolla upp just när det sägs. T ex: "du skull ha sett va ´n Kalle ha vurti (blivit) lönnfet sen jag såg han sist!"

256) "val, vart, vurti" = bli, blev, blivit

257) "skrömta" (betoningen på första stavelsen) = något "oknytt", spöklikt, skrämmande; jfr 336) "bjaran"

258) "o-knytt" = se "skrömta"! (eller "bjaran")

259) (vara i) "o-form" = känna sig skraltig, inte på humör e dyl. - Ett bra exempel på hur vi norrlänningar håller oss med användbara uttryck genom att lägga till ett "o" framför! (Däremot kommer ibland "sörlänningar" i media med lite krystade konstruktioner på det temat; t ex att något skulle kunna vara "o-i", vilket vad jag vet egentligen aldrig förekommer i våra trakter)

260) "(vara i) o-lag" = ungefär samma som att "vara i o-form". Kanske dock mera i riktning mot att vara gnällig, "misslynt" (se ord 401). Ett föremål kan också vara "i o-lag", t ex en klocka som strejkar och behöver lagas/repareras, dvs är "o-lagad")

261) "knusslut" = ogin, snål (Finns även ett uttryck "Firma Knussel & Black" som uttryck för att någon inte har råd att, eller inte vill, spendera pengar till någon eller på något)

262) "stalp, -e" = tippa, stjälpa

263) "samålder" = jämngammal, jämnårig med

264) "o-tröjen" = att känna sig ensam, i behov av sällskap; kommer sannolikt från "vara otrygg". Motsatsen blir alltså "tröjen".

265) "fö sig; fö bort sig" = klara sig; få mat hos någon annan

266) "o-slög" = ohändig, oskicklig, med tummen mitt i handen; motsatsen = "slög" (användes dock mindre ofta!)

267) "klammer, klammre" = en höskrindas bottenyta, inklusive lämmar och räcken (subst.); "klammer" = kedja samman, fästa (verb)

268) bjega" långt e-ljud) = vingla, svaja

269) "bösa (långt ö-ljud), bösa ner = spilla ut något på ett slarvigt sätt, t ex barr, smuloreller annat smått där det inte hör hemma; "bös" (subst.) = slarv- eller sölpelle, -gubbe; "bösse" (subst.) = småkornig materia, t ex torvströ e dyl; "bössig" (adj) = dammig, smutsig

270)"åt och fram" = fram och tillbaka (kan variera avsevärt i längd, från att en ko som oroligt vankade fram och tillbaka i sitt bås till att tillryggalägga en resa tur och retur)

271) "krakna", "kraken" = ge vika

272) "nättsjchen" (subst.) = ung. "Hin onde" (antagligen härlett av Näcken), "he nättsjches (verb)" = "he onnes" = något vill sig inte, det krånglar; jfr 133: "he ä som spöckt"

273) "sta" (långt a-ljud) = stilla; som i "jag blir alldeles sta ini huvve", dvs ungefär "det står still i huvudet"

274) "dryft (sä)" = sysselsätta (sig); uttalas ofta som "dryckt" eller "dryggt"

275) "gara-il" = kort men häftig skur av regn eller snöblandat regn

276 a) "fli" = nöta, slita; som imperfekt "flidd" (t ex: "pojken ha flidd byxen se dem ä alldeles oppnött"). Kan också vara 276 b) "flidd" som adjektiv, dvs resultatet av att "fli" är att någonting blivit slitet

277) "fjässa (upp, till)" = snygga upp/till

278) "tampen" (betoning på första stavelsen, långt a-ljud) = storskojaren, skrävelkusen, kvinnokarlen etc; dvs en person (mestadels en man) som i någons ögon är någonting åtminstone för tillfället utöver det vanliga, om än på ett mer spekulativt sätt. Användes som ett begrepp:"Han är Tampen!"

279) "tettun" = det man gör långfil av genom att tillsätta mjölk" (varierar i uttal, finns även varianten "tätun"

280) (ha) "hove" (eller att ”int” ha...) = (ha) omdöme (eller att ”int” ha...)

281) "kok-sön" = kokhett vatten, t ex i en gryta på spisen (andra stavelsen med långt ö-ljud)

282") "försanningen", "försantimej"! = faktiskt, verkligen, kan man tänka sig!

283) "vrakut" = slö; framför allt i betydelsen ointresserad att hålla rent och snyggt omkring sig

284) "stunkarn" = hinken, kärlet (förekommer av någon anledning bara i bestämd form)

285) "bessmi" (långt i-ljud) = besvär; något som tar mer energi att genomföra än vad som kanske är rimligt

286) "poa på" = syssla med något praktiskt arbete i relativt lugn men ändå stadig takt

287) "ryva" = vulvan, snippan

288 a) "möckel" (som verb, betoning på andra stavelsen) = fumla; b) (som substantiv, betoning på första stavelsen) = en fumlig typ; c) "möcklut" = vara fumlig, arbeta makligt

289) "svenan" (långt e-ljud) = när något luktar bränt/blivit "svett"

290) "levan"(långt e-ljud) = oväsen, liv; jfr 117 "leva om" = väsnas

291) "tegas" (långt e-ljud) = känna på sig (oftast genom att det påstås klia i näsan!) att någon är på väg att komma på besök; "he komm främmen" (se vidare ord 299)

292) "sköbb" = skrubba; t ex "sköbb kvastrise" så att man får material till en kvast av björkkvistar som ännu är färskt om våren (min mamma brukade dock hellre säga att hon skulle ut och "gnäga kvastrise", dvs att hon gnagde av barken från kvistarna som skulle användas!).- Kan också användas i betydelsen "klia sig", typ en häst som kliar sig mot ett träd.

293) "eck" = gräma sig, "ecke" = grämde sig

294) "ege´nyttig" = gnällig, kritisk (alltså en viss glidning från rikssvenskans "egennyttig", "egennytta")

294) "nolet" (långt o-ljud) = norrut,

295) "söet" (långt ö-ljud) = söderut

296) "beg" (långt e-ljud) = tjurig, jfr

297) "tvärs-över" = motsträvig, obstinat, egensinnig

298 a) "bönglig, bönglut" = bucklig; b) "böngel" el "bögel" = buckla (subst), c) "böngel" = buckla, skrynkla till

299) "främmen"(kort paus efter första stavelsen) = främmande i betydelsen gäster; "få främmen" = få gäster (troligen utan att vara bjudna, typ "nu få vi främmen!"= att någon ser genom fönstret att "nu kommer det folk och ska hälsa på")

300) "s(ch)önahustru" = sonhustru (brett ö-ljud) 

301) "fackta"= fart, kraft (t ex när man gör upp eld och den börjar ta sig, då har den "fått fackta" eller "tagit sig fackta"

302 a) "he" (långt e-ljud) = lägga, ställa bort; 302 b) "he" (kort stötande ä-ljud) = det..... 302 c) "he dig borti anörja!" = ur vägen, ta dig åt sidan! (även exempel på 25) "anörja")

303) "jammel" (tonvikt på andra stavelsen), "jamla" (verb) = prata på ett, som den som lyssnar upplever det, malande sätt om sådant man redan hört flera gånger tidigare; "ett jammel" (subst, tonvikt på första stavelsen) = en person som jamlar gång på gång

304) "o-varaktig(t) = tillfällig(t), kortvarig(t); något som sägs, sker eller görs för stunden men som man inte kan lita på i långa loppet (t ex vädret kan vara ovaraktigt, i betydelsen nyckfullt)

305) "(vara) inunder sig" = ha det knaggligt med pengar; ofta i lite nedvärderande betydelse, som att den som borde ha råd ändå säker t ex lnåa av någon annan

306) "nagerst" = nånstans

307) "dra åt sig örona" = vara försiktig (eg inte "bondska" - men tar med det då jag tror många yngre inte är bekant med uttrycket)

308) "(gamm-)rate" = skräp, skrot (jfr: 98) "val´n": skillnaden kan handla om storleken på skrotet, där "val´n" kanske syftar på lite större prylar)

309) "hjärt" = idissla (när en eller fler kor gör det)

310) "stannarn, -na" = potatisståndet, - en

311) "snål" = sugen på något gott (ibland som någon annan just äter på!)

312 a) "böckel"= sysselsätta sig med något praktiskt som inte går så bra; den som gör detta är 312 b) "böcklut"

313) "frösan" (öppet ö-ljud som i "följa") = tillstånd när man fryser eller känner sig lite nerkyld; jfr 110 b) att man "fått hurven". ("hurven" kan dock även handla om ett tillstånd av olust, t ex när någon säger något nedsättande om ett folkslag elelr andra uttalanden som känns förlegade)

314) "ättavälln" = vallhö som fortsätter att växa efter höslåtter och där man kan låta korna gå på sensommarbete (ett uttryck som knappast används numera då många bönder skördar hö flera gånger per år)

315) "(he grip (int)" = inte komma i gång, ta sig för, få fart på något som måste/förväntas göras

316) "småaktig" = petig, ogin; som adverb "småaktigt". Jfr det i rikssvenskans vanligare "småttigt" eller "småsint" ( jfr även "knusslut")

317) "skre" = rensa bär

318) "snusut" = förnärmad

319) "römm" = rymlig, vid (kort ö-ljud; vanligaste användningen som jag minns hemifrån är om fiskenät, dvs det kan vara "römt" för att förhoppningsvis släppa igenom småfisk men att de större ska köra in i nätet och fastna)

320) "bra me..." = gott om; i uttryck som "he är bra me lingona på det hära/dära hygge"

321) "datter" = syssla med småsaker som inte leder någon vart, ödsla med tiden; eller

322) "datter" = småstudsar (t ex på en ojämn väg)

323) "gräva ur sig" = gorma, skälla å det grövsta

324 a) "harmes" (öppet a-ljud)" = gräma sig; b) "harmeligt" = förargligt, försmädligt

325 a) "söran" (öppet ö-ljud) = sörja (subst); b) "söra" (verb) = närt det bildas sörja t ex vid töväder

326) "karut" (öppet a-ljud) = stolt, självmedveten; jfr 19) häv, samt 408) "kara-aktig"!

327) "tjarv" = tjata

328) "rust se" = klä upp sig eller på annat sätt göra sig klar för att t ex

329) "gå bort" = göra ett besök hos någon/några

330) "(vara) lave" = tillsammans med (ett uttryck för mig alldeles speciellt förknippat med ett besök 1968 hos min morfar när han höll på att utveckla en demens och vården på hemorten Vilhelmina inte i takt med behoven. Så, han hade förts från Vilhelmina till Umedalens stora mentalsjukhus i Umeå. Sorgset tittade han på oss och utbrast: "Vafför ska jag måst va henna lave toka?")

331) "(inte så) o-dum/o-dumt" = inte så illa

332) "(på) vidda-bredda" = lite vart som helst; kan t ex avse en person som färdas över stora ytor och det inte är så lätt att veta vart han/hon tagit vägen.

333) "schnådda" = snålhet; "att göra något i schnådda" = för att man inte vill lägga ut pengar, försöker man hitta ett billigare eller allra helst kostnadsfritt alternativ 

334) "små-halt" (långt a-ljud) = lite halkigt väglag; jfr "lönn-halt" . Förleden "små-"  förekommer även i andra sammanhang, i betydelsen "lite grann", "något".

335) "slasut" = slarvig i vad man gör eller man är klädd

336) "bjaran" = övernaturligt väsen; jfr 257) "skrömta" och 258) "oknytt"!

337) "handfallen" = obeslutsam, handlingsförlamad (förekommer även i risksvenskan, men känns mer "bonnigt" i sitt ursprung?)

338) "all-dela" = (dela med långt e-ljud) allting, "rubb och stubb"

339) "göra" (som substantiv, med långt ö-ljud) = arbetsuppgift, sysselsättning, i t ex uttrycket "ha du nåt göra åt mig?" = behöver du hjälp med något?

340) "nu är´e bra" = det räcker nu (kan handla om det mesta, från att intre vilja bli serverad mer mat till att försöka stoppa ett gräl)

341) "(he) lit´ på" = någonting tar på krafterna, fysiskt och/eller psykiskt;    jfr 33) "(he) sök" och 34) "(he) ta på"!

342) "harkabus" = ruskväder (och namnet på en liten by i Slovakien, det var när vi passerade den skylten i vår hyrbil i maj 2016 som jag kom ihåg att hemma betydde "harkabus" något helt annat!). Uttalas med långt u-ljud.

343) "kagrut" (långt a-ljud, betoning på andra stavelsen) = darrhänt; jfr:

344) "skallerhänt" = också darrhänt, men kanske så pass mycket att det märks även utan att man behöver ha något att hantera

345) "bruschel" = forsla, frakta, "brossla"; användes mestadels som benämning vid gammaldags timmeravverkning med häst, när man drog de fällda träden med häst och

346) "doninga" = medförsedd hästsläde inklusive redskap för att med hjälp av en

347) "björn" = kloliknande redskap, som tillsammans med en kätting användes för att

348) "björna fast"= fästa ihop stockarna med för att de skulle ligga kvar så tätt som möjligt under färden till

349) "(timmer) avlägge" = platsen där virket fick ligga kvar till våren för att rullas ner i det vattendrag varifrån det flottades vidare.

350) "kangero" (betoningen på sista stavelsen) = spindel

351) "över-vänt" = trött på att vänta på någon eller något

352) "goes" = kela, kramas

353) "raskus" = bakslag, blåsning ("göra sig en raskus")

354) "nödig" = vara i behov av (t ex "bajsnödig")

355) "pönta (ner") = smutsa el söla ner, skapa ngt som är fult eller skräpigt

356) "(en) sinner" = lite, lite grann av någonting

357) "gussris" = en person som är jobbig att ha göra med - näsvis, överdrivet frågvis, pratsam osv. Odet är troligen en sammandragning av "Guds ris"

358) "tjveten" = spillet från vedhuggning

359) "bräsa" = ta ett långt kliv; ofta över ett fysiskt hinder av något slag, t ex ett vattenfyllt dike 

360) (he) "flir"= (det) snöar lite lätt (även omnämnt på tv som tänkbart nytt ord i rikssvenskan efter att Björn Ferry använt det under skidskyttetävling i VM i Östersund mars 2019...)

361) "(gamm)fönna"= gammalt, ej bärgat gräs/hö på en slåttervall

362) "kalvdön" = smärtan när man slår en armbåge i någonting hårt

363) "eljest" = som dialektord: att vara annorlunda, avvikande i någon mening (på rikssvenska kan ju eljest vara = annars)

364) "hull" = sparsam; "o-hull"= slösaktig

365) "mösa-kus" (långt ö- och långt u-ljud) = någon som tar lång tid på sig för att få något gjort

366) "(he) jera" = (det) kittlas, t ex vid ont i halsen

367) "skrypt" = litet, tunnsått (avser mängd, t ex "he va skrypt med pären i år")

368) "ruv" = förefalla, te sig (handlar också om mängd, t ex på en viss yta, ett slags uppskattning)

369) "fejen" (betoning på första stavelsen) = glad, uppspelt

370 a) "gall" = infertil, ofruktsam; b) "gall-ko" = en ko som inte går att avla på

371 a) "harreligen!" (betoning på första delen av ordet) = det var värst!, b) "huvvaligen!" = ungefär samma betydelse som a)

372) "granntyckt" = känslig, framför allt för negativ kritik

373) "armade!" = ung. förbaskade! (finns f ö i en romantitel, "Armade cykel" av Anita Salomonsson (2004))

374 a) "bån"= litet barn, b) "bånut" = havande, gravid

375) "tjuka" = a) svampbeläggning på trävirke; b) bjällra runt halsen på en arbetshäst

376) "tacka för he!" = självklart, självfallet!

377) "navavinn" = handdriven spiralborr för att göra större hål genom trä, t ex genom stängselstolpar/ hässjestörar; finns även benämningen "navare" i rikssvenskan

378) "smultert (adj.) = mört, smakfullt

379) "(vara) in på" = lägga sig i, utnyttja, vara avundsjuk på

380) "(få) in på" = få något på köpet

381) "handvass" = fingerfärdig, stark i nyporna; jfr 337) "handfallen"

382) "stup å skall" = ramla handlöst, falla framstupa

383) "tösagöbbe, - käring" (öppet ö-ljud) = en saktfärdig person; jfr 154) "tösa", "tösa på"

384) "hejbara!" = (ungefär: )"tjosan!", "hoppsan!", "hej vad det går!"

385) "bul´n" = när ett sår börjar bli inflammerat, och:

386) "vara sig" = fyllas med var

387) "byggninga" = huset, byggnaden (finns även en variant

"bö´ninga" i Skellefte-målet)

388) "vere" = vittring

389) "känn vere borta" = få vittring på

390) "görmut" = grinig, på dåligt humör

391) "slängd, -er" = skicklig, driven

392) "äxingen" = kvickrot

393) "svega-fall" = någon som beter sig fumligt, slarvigt. obehärskat

394) "möka" (långt, öppet ö-ljud) = skotta, skyffla; jfr rikssvenskans verb "mocka"

395) "snöp" = kastrera en tjurkalv

396) "tjasa" = ta sig fram till fots där det är dåligt underlag, t ex på en myr eller i djupsnö

397a) "fjaskut" = fånig; b) "fjask, fjaskus" = fåntratt; c) "fjaskes" = fåna sig 

398) "fjälla" = flickvän, fästmö

399) "gäll int" = går inte; används ofta i utrop typ "he gäll int!" = allt krånglar, ingenting fungerar!

400) ”sportstuga” = fritidshus, sommarstuga

401) "misslynt" = missnöjd; jfr 260) "i o-lag")

402) "amper" = ivrig, angelägen, otålig (ordet kan alltså användas med lite olika innebörd beroende på situationen)

403) "klumsen"(betoning på första stavelsen med långt u-ljud) = frusen, stel i kroppen eller någon lem, akut eller mer varaktigt: min mamma som grävt i kallt vatten vid många tillfällen under ett strävsamt liv skämdes ibland för sina händer att de efterhand blivit mer varaktigt svällda och därmed tedde sig mer oformliga än de flesta av hennes väninnors.

404) "stömmeln" (långt ö-ljud, betoning på första stavelsen) = det som finns längst ner på någonting, exv återstoden av t ex en morot när man skurit bort/ätit på denna.

405) "ni-göra" = håna, smäda (ni= nid)

406) "tröllut" = retas, avsiktligt ställa till med besvär för någon

407) "egendom" = prylar, ägodelar (ofta av gamla, länge bevarade saker). Alltså en något annorlunda innebörd än det vanliga "egendom" = gård, fastighet; här handar det snarare om allt som samlats/hopat sig på en gård.

408) "kara-aktig" = manlig; nämns t ex om kvinnor som visar mer traditionellt maskulina drag/egenskaper, eller yngre pojkar som försöker visa sig jämbördig med en vuxen man. Ibland lite ironiskt menat, ibland med viss stolthet från den som fäller omdömet. (Jfr även ord 326, "karut"!)

409) "rompa" = svans på ett djur, eller ”långsmal formation” av annat slag; en speciell variant av dess betydelse handlade om de sist eftersläpande stockarna vid den numera utdöda flottningen av sågtimmer. (jfr även 442, ”väv-rompa”!)

410) "domder" = gorma, kritisera, förfasa sig (betoningen på andra stavelsen)

411) "opp-martne" (betoning på första tavelsen) = söndermultnat, på väg att gå sönder av åldersskäl

412) "dörsk" = trött, hängig

413) "kröjm" =  gnälla, klaga

414) "stämpling" = märkning av enskilda träd som ska avverkas (numera görs detta inte i förväg)

415) "gocke" = ung lika med "kört, färdigt". Användes i uttrycket "Nu är´e gocke däri Nisses!", vilket är svåröversatt, men ett slags utrop angående något festligt/komiskt/pinsamt som har hänt någonstans - eller i största allmänhet.

416) "spänning, -en" = rovfågel (oavsett art, t ex duvhök)

417) "taskus, taskmört, taskpelle" = allmänt skällsord

418) "fjuna bort, -av" = blekna, upphöra långsamt

419) "nymodigt" = populärt, modernt

420) "vedklabb" = stort, mera massivt vedträ; oftast ej kluven

421) "lika bra (att...)" = bäst att... (t ex: "he ä´ lika bra jag gör´e själv om he ska bli gjort"

422) "tremenning" = släkting i tredje led, syssling

423) "makan" = den ena av två likadana, t ex ena sockan eller ena vanten

424) "söra-kus" (öppet ö-ljud som i "sörja") = en "prata-sprängd" person (se ord nr 178!), dvs en som gärna vill prata om något

425) "o-före" = dåligt underlag, för att t ex gå på snö eller is, det varken bär eller brister

426) "o-fure" = har inte åkt i väg ännu, "han ha o-fure" (alternativt "han har "o-fare")

427) "saker-låda" = en låda med leksaker eller andra små prylar 

428) "tjikki-lerun" = lera, gegga som man kan trampa ner sig i

429) "hålli på"= något som pågår, oftast en längre tid eller vid upperepade tillfällen, t ex "nu ha he (ord 302 b!) hålli på å regn i flera vickun"; jfr även 114) "he svarv i på", och 

 430) "vickun" = veckor

431) "dagavill" = att inte komma ihåg, eller svamla till, vilken veckodag det är eller vilken dag något hände

432) "roska" = rost

433) "smygen" = vrån, hörnet

434) (int) "viller" (betnoning på första stavelsen, långt i-ljud) = inte bättre (än)

435) "buller" (betoning på förta stavelsen, långt u-ljud) = göra väsen, bullra; "bullerkus" = en som far fram på ett högljutt, framträdande  sätt

436) "förr i tin" = på den tiden

437) "lev Satan" = väsnas å det vådligaste, ställa till förtret/elände; jfr 117 "leva om"

437) "sekig" = saktmodig, långsam

438) "skrål" = grina, skrika, skräna

439) "rugun" = sårskorpa

440 a) ”västavere” = västlig vind, gärna av mer ihållande karaktär

440 b) ”östavere” = östlig vind, d:o karaktär

440 c) nolavere” = nordlig vind

441) ”vävrompa” = den längd garn som används för att ”sätta upp” (också dialekt?) en väv med; (jfr 409, ”rompa”!)

442) ”spinken”(betoning på första stavelsen) = kan ha flera syftningar om något som blivit över; t ex små stickor när man kluvit ved och kan vara bra att använda som ”ell-tenne” (ord nr 17!)

443) ”ressmes” = något splittras i längder, t ex en söm som slits sönder

444) ”strungn” = sätta i halsen, bli för tillfället oförmögen prata

445) ”il” = något hastigt inträffande, men med kort varaktighet: kan t ex gälla humörsvängningar, väderomslag (jfr ”gara-il”), mm.

446 a) ”hann-dena” = den där om en mansperson, annars b) ”honn-dena”; kan ibland men inte nödvändigtvis ha en negativ, ringaktande innebörd

447) ”mönn” = hålla en roddbåt stilla genom att röra årorna rakt upp och ner

448)

449) ”ha igen” = något är värt att satsa för att erhålla något annat i utbyte

450) ”spärr” = stirra; jfr rikssvenskans ”spärra upp ögonen”

451) ”göra-lös” = utan sysselsättning

452) ”övervänt” = vara på väg tappa tålamodet vänta på någon eller något

453) ”fotspönne” = nedre sänggavel

454) ”pödd” = butter, sur, tvär

455) ”annstans” = annanstans, på annan plats, annat ställe

456) ”armest” = knappast; ofta om egenskaper eller sinnestillstånd, t ex ”han är armest se ta hand om sig själv”

457) ”ämmen till” = ämna, på väg att sätta igång med någon form av handling eller projekt

458) ”bondska” = den dialekt som pratades i min uppväxtmiljö; kanske även ett samlingsbegrepp för sätt att uttrycka sig i betydligt större delar av landsbygd överhuvudtaget.

459) "köxiken" = lavskrika; en betydligt vanligare fågel "förr i ti´n" (ord 436), dök ofta upp i närheten av skogarbetarna och då gärna i samband med deras raster. gissningsvis för att se om de kunde

460) "köx" = spana; i detta fall efter något ätbart som arbetarna delade med sig av mer eller mindre medvetet. 

 461) ”hoven droven” = (ungefär) en salig röra; kanske inte ett äldre uttryck men förekommer åtminstone i mera modern norrländsk dialekt

462) (he) gå åt fanders” = någonting är på väg att gå fel/snett/ misslyckas å det grövsta

463) ”sövel, sövle” = det mest ”matnyttiga” (åtminstone utifrån bondesamhällets uppfattning!) i en maträtt, t ex köttbitar i464) ”jalm” = klaga, upprepa på ett tröttsamt sätt

465) (ligga på) ”aga” = vara spänd, på helspänn, inte kunna slappna av

466) ”pilsk” = kåt, vill ha sex (jfr 15) ”strabalsk”: av dessa både ord har det senare en mer ironisk betydelse, sannolikheten att den som är ”strabalsk” ska få som hen vill är mindre...)

467) ”damne bort” = försvunnit, urlakats; kan t ex gälla smaker, som kolsyran i en flaska med läsk

468) ”dömne å” = domnat av; t ex en arm som hamnat i kläm

469) ”backen” (tonvikt på andra stavelsen) = marken; t ex ”dära backen” = på marken

470 a) ”bakerst i” = längst bak; b) ”främmerst i” el ”frammerst i” = längst fram

471) a) ”beföring” = matsäck, b) = rajd, hjord

472) ”o-brydd” = obesvärad, ej fundersam

473) ”vakara” = flottningsterm; stockar som fastnat och pekar uppåt i en timmerbröt, eller blivit kvar efter ”rumpan” passerat, dvs när flottningen förbi ett visst ställe är över

474) ”rya” = gapa, skrika, kommendera; jfr

475) ”hyt” (långt y) = skrika; kan vara mer gällt, gärna så det ska höras på långt håll

476) ”stenbit” = liten öring, bäckforell

477) ”kräfta” = gammalt uttryck för cancer

478) ”högfälut” = högfärdig, ”stor på sig”, snobbig

479) ”allmycke” eller ”allmyttje” = rallarros, mjölkört

480) ”raning”, ”raningen” = långsmal utäga

481) "möre-kasa" (långt första a-ljud) = myrstack

482) "skörv, skörven" = a) insekt, skalbagge; b) = skadeangrepp på potatis

483) "tissen, tissana" = kvinnans bröst

484) "jerut" = arbetssam, flitig 

485) "ta sig fackta" = få en eld att börja brinna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dialektlexikon - Från ”abbarn” till ”övervänt”

 

 

Vårt sätt att prata är tidstypiskt och geografiskt betingat. Ibland kommer jag på mig att använda ord och uttryck som den jag råkar tala med kanske inte alls förstår innebörden av. Dialekterna förefaller suddas ut i takt med att vi blivit allt rörligare; finns om några generationer kanske inte alls kvar.

Just därför började jag samla på ord och uttryck som med tiden kanske kommer att dö ut.

Detta är vad jag har jag under flera års tid lyckats hejda mig och skrivit ner. De är för tillfället ungefär 480 till antalet. Men ett och annat tillkommer hela tiden.

 

Jag har, lite grovhugget, kategoriserat dem i tre grupper: verb, substantiv, adjektiv eller övriga ordklasser.

I tabellen råkar jag däremot ha lagt upp dem i omvänd ordning. Dvs verben till höger, substantiven i mitten, övriga till vänster.

Har sorterat dem i alfabetisk ordning. Numret till vänster om ordet/uttrycket syftar på den ordningsföljd jag erinrat mig dem.

I lista nr 2 får du kolla den ungefärliga förklaringen, om du nu inte redan råkar känna till eller ana den.

 

 

A

 

20 ”abbarn”

465 (ligga på) ”aga”

338 "all-dela"

479 ”allmycke”, ”allmyttje”

402 "amper"

455 ”annstans”
132 "anvara"
25 "(he dig borti) anörja!"
204 "arguler"

373 "armade"

456 ”armest”

349 "avlägge"
189 "avvara"

B

469 ”backen”

470 a ”bakerst i”

44 "baklanne"
86 "bannreje"

471 a,b ”beföring”

296 "beg"
252 "belönn"
285 "bessmi"
207 a) "bett´n", b) "bettne"
46 "bi (på)"
245 "binna", "gammbinna"

336 "bjaran"
268 "bjega"

347 "björn", 348 "björna fast”
103 ”black"

458 ”bondska”

14a "brambära", 14b "brambärhygge"

320 "bra me..."
123 "bra no..."

345 "bruschel"

359 "bräsa"

385 "bul´n"

434 b "bullerkus", 434 a "buller"
78 "bussigt"

386 "byggninga"

374 b "bånut" 374 a)"bån"
188 "bärnaken"
254 "bärsch"
153 "bärr opp"
84 "bättsjes"

311 b "böcklut" 311 a "böckel"

298 a "bönglig", b "bögel, böngel", 298 c "böngel"

40 "bönn, bönnes"
201 "börting"
269d "bössig" 269 b,c " bös", "bösse" 269a "bösa, bösa ner"

 

C

Inte (ännu) kommit på några ord/uttryck som börjar på C!

 

D

431 "dagavill"

467 ”damne bort”

321 a) ”dattrut” 321 b) ”datter” 321 c) ”(he) datter” 321, 322 "dattrut"

16 "deri gamm..."
127 "dittna in"

410 "domder"

346 "doninga"

307 "dra åt sä örona"
274 "dryft sä"
"durer"

88 a durigt, 88 b "he dur"
239 a "dyngig, -ut" 239 b "dynga"
82 "dö-gålig"

468 ”dömne å”

412 "dörsk"

 

E

293 "eck, -e"

407 "egendom, egendommen"

294 "ege´nyttig"
53 "enbetting"
17 "ell-tenne"

363 "eljest"

172 "-erst, -est"

161 "eta”, ”däri eta"

 

F

301 a) "fackta", 301 b) ”ta sä fackta”

57 "famn, fämn"

26 "fargångströsta"

"fäjjen"
156 "fikuler", "fikulera"
150 "fin-prata"

397 a) "fjaskut", 397 b) "fjask", fjaskus" 397 c) "fjaskes

418 "fjun bort, fjun å”

39"fjälla"
277 "fjäss upp sä”, fjäss till sä"
276 b "flidd" 276 a "fli"

360 (he) "flir"
51 "flår"

43 "flänn"
240 "flätt till"
220 "flöj till"
245 "fnösken"

453 ”fotspönne”
200 "framkastgryn"
215 "fres, fres´n"
219 "frostenlänt"

299 "främmen"

470 b ”främmerst i”, ”frammerst i”

4 "frönt"

313 "frösan"
243 "fuhuse"
244 "fått", int fått”
108 a,b,c) "fälen, "bakfälen", "skofälen”

162 "fäles"

56 "fämn"
265 "fö (bort) sä"

128 ”före-vis”

133 b) (he ä som) ”förgjort”

436 ”förr i tin”

134 ”förfalla”

361 "(gamm)fönna"
282 a "försanningen!”, 282 b "försantemej"!

136 "förstärkning", 137 "förstärk sä"
142 a "föskig, föskut"
142 b "fösken", 142 c "föskegöbb, "-käring

 

G

195 "gadd´n"

369 a "gall", 369 b "gall-ko"
49 "galting"

211 "gammal skåpmat"
275 "gara-il"
2 "garvtacktjikk"
141 "gatt"
74 "gejk"
160 a) "glöttrut" b) ”glöttre”
145 "gnäpas"

352 "goes"
149 "go-prata"

372 "granntyckt"

415 "gocke"

436 "govillisam"

315 "(he) grip (int)"
230 "grest"
36 "grådig"

323 "gräva ur sig"
68 "grötmell, -a"

175 ”gudelig”
5 "gumödeligt"

357 "gussris”

329 "gå bort"
81 "gålig"

462 ”(he) gå åt fanders”

399 "(he) gäll int"
198 "(he) göfft"

339 "göra"

451 ”göra-lös”
120 "göra sä lik om"
101 a) "görig" b) "göre" c) "göra ner sä"

390 "görmut"

155 b)"gösig, -ut" c) "gös(e)" a) "gösa"
197 "gövan"

H

449 ”ha igen”

6 "hamlut"

337 "handfallen"

381 "handvass"

446 a) ”hanndena”, b) ”hondenna”
176 "hark"

342 "harkabus"

324 b "harmeligt" 324 a "harmes"

371 a "harreligen!", b "huvvaligen!"

302 a) "he" 302 b) "he dej borti anörja!"

384 "hejbara!"

89 "himmel opp"

309 "hjärt"

280 ”hove”

461 ”hoven droven”

177 ”hucker”

364 "hull", "o-hull"
126 "humör opp"
208 "hundsvulk"

210 "husbondens röst"
110 b) "hurven", 110c) ”fått hurven”110 a) "hurves"

”huvva!”, "huvvaligen!"
146 "hyller (ve)"

475 ”hyt”

429 "hålli på"
8 "härvelkörs"
19 "häv"

242 b "häve"

478 ”högfälut”
70 "hölod, -e"

I, J

 

445 ”il”

11 "il-unnen"

379 "(vara) in på",

380 (få) in på" (två betydelser)

305 "(vara) inunder sig"

167 b) "isbarken" 167 a) ”(he) isbark”
135 "i-tage"

464 ”jalm”

303b) "jammel", a) "(han, hon) jammel”
251 "je"

366 (he) "jera"
174 "just se pass"
224 "jäla"

K

343 "kagrut"

362 "kalvdön"

350 "kangero"

233 "kara"

326 "karut"

408 "kara-aktig"
267 "klammer, -re" (även som verb)
185 "klava"
119 a "klomrut", b) "klommer" , c) klommer-ox"

403 "klumsen"
27 "klåån!"
29 "knula" (som subst.)
261 "knusslut"
229 "knåra (el knöra) på"
253 "knöbben"
96 "knöl"
212 a) "knövlig" b) ”knövel” c) ”knövel (ihop)

213 a) ”knul”b) "knul (ihop)"
281 "kok-sön"
39 "kortest"
271 "kraken, -na"

477 ”kräfta”

413"kröjm"
124 "kurk"

106 "kurk å"
66 "kvamn, kvamn å"

389 "känn vere borta"

 

L

249 "laka-skallen"

330 "(vara) la´ve"
168 "le"
290 "levan”

117 "leva om", 436 "lev Satan"

41 "ligg å"

421 "lika bra"
107 "liks"
69 "lo´n"
147 "liskes"

341 "(he) lit´ på"

79 "lyttsch"

55 "lägda, läjda""
255 "lönn- "

M

191 "magaperra"

423 "makan"
187 "maks (på dej!)"
209 "mamonsk"
64 "mangn

234 "martn, martne""

38 "matfrisk"
80 "missgöra sig"

401 "misslynt"
121 "missun"

122 a) ”missunnen” 122 b ”miss´unn”

139 "murpipa"

181 "myll"
288 a "möckel", jfr:
288 b "möcklut", 288 c "möckel"

394 "möka"
186 "möks"

115 "möl"

447 ”mönn”
105 "mörne"

365 "mösa-kus"

N

226 "na"

306 "nagerst"
23 "nalta"

377 "navavinn"

405 "ni-göra"
59 "nog mer se pass!"

294 a "nolet", 440 c ”nolavere”

340 "nu är´e bra!"

419 "nymodigt"

272 a "nättschjen, 272b "nättschjes"

354 "nödig"

 

O

 

472 ”o-brydd”

331 (int så) "o-dum, o-dumt"
259 (vara i) "o-form"
21"o-färdig", 22 "o-för"

425 "o-före"

426 "o-fure"
222 "o-gjort"
231 "o-gudaktig(t)"
163 "o-gått"
131 "o-höga"

258 "o-knytt"
260 "(vara i) o-lag"
9 "o-lickligt"

10 "o-likt"

175 "o-matfrisk"

73 "onaskeligt"
30 "(he) onnes"
72 "onössig"

411 "opp-martne"

18 "oppi halen"

158 "oppstillt"
223 "orive, oriven"
192 "oruvlig(t)"
266 "o-slög" (jfr "slög")
93 b "o-stökad", 93 a ”o-stök”
264 "o-tröjen"

304 "o-varaktig(t)"

P

238 "palsk"

466 ”pilsk”
246 b) "pjöller", pjöllerkus" 246 a) "pjöller"
24 "pjött"

286 "poa på"
178 "pratasprängd"

152 "prosteri på"
94 "pulfäkt(-a, -es)"
12 "pävlut”

454 ”pödd”
179 "pöll"

355 "pönt (ner)"
190 "pös"
216 "pösa,pösafyll"

 

R

"rackar´ns"
31b "rackel-kus", 31 a "rackel"
235 "raj"

480 ”raning”
7a "rapplut" 7c "rappel" 7b "rappel"

353 "raskus"

87 b) "ravel-kus", a) ”ravel”

308 "(gamm-)rate"
3 "ratt-åt"

443 ”ressmes”

99 "revelmyr”

97 "ritval"

 

409 "rompa"

433 "roska"

439 "rugun"

173 "ruschelkana"

90, 165 "rust (hem je!) " m fl uttryck

328 "rust (se)"

368 "ruv"

474 ”rya”

287 "ryva"

206 "rånen"
236 "(he) ränt"
91 "rättsches"

319 "römm"

138 "röna (opp)"

 

S

427 "sakerlåda"
263 "samålder"
143 "schalur"
218 "schapper"
199 "scheka"

333 "schnådda"
170 "schåa, schåa på"

437 "sekig"

356 "sinner"

169 "sjå sig"
58 "sjöblöt"
227 "skadlig"

344 "skallerhänt"
52 a "skrabbe", 52 b "skrabbslåttern"

317 "skre"
77 "skrena"
232 "skrint"

367 "skrypt"

438 "skrål"
257 "skrömta"

292 "sköbb"
83 "sköpa"

335 "slasut"
159 "slink"

391 "slängd, -er"
205 "smeder, -re"
248 "smosen"

378 "smultert"

433 "smygen"

334 "små-halt"

316 "småaktig, -t"
250 "smäcker"

13 a) "snattren",

13 b) "snattermyra"
113 "sni", "snå"
203 "snuster"

318 "snusut"

395 "snöp, -a"
76 "spe”, ”spett"

442 ”spinken”

416"spänningen"

400 "sportstuga"
228 "sprättskiten"

450 ”spärr”
133 a "spöckt"
273 "sta"
196 "stadun"
262 "stalp, -e"

310 "stannarn, -na"
104 "start"
109 "starves åt"

476 ”stenbit”
157 "still"
144 "stommel"

37 "stor-åtig”
15 "strabalsk"

444 ”strungn”

382 "stup å skall"
284 "stunkarn"
166 "stärt"

414"stämpling"
48 "stöling"

404 "stömmeln"
50 "stöp, stöpa”
221 "stöpplut, stöppelbent"

100 "störut"
116 (hela) "surven"

247 "svammelkus"

114 "svarv", "svarv i på"

393 "svega-fall"
289 "svenan"
217 "svines"
194 a "sänka",

194 b "sänke", c "sänk(e)samt"

33 "(he) sök"

300 "sönahustru"

295 "söet"

325 a "söran", 325 b "söra"

424 "söra-kus"

463 ”sövel, sövle”

 

T

376 "tacka för he!"

32 "tagut"
278 "tampen"
164 "tappå!"
34 "(he) ta på"

214 "tarmsköljare"

        "ta sig fackta"

417 "taskus, taskmört, taskpelle”
291 "tegas"
279 "tettun"

396 "tjasa"
327 "tjarv"
1 "tjenlitt"

428 "tjikki-lerun"

375 "tjuka" (två betydelser)

358 "tjveten"

237 "tjyvsletta"
112 "tjälv"
67 "tjöjes"
111 a) ”tjörnen” 111 b) ”tjöm åt"
35 b) "tjörmut", 35 a) ”tjörm”

118 "tokfolen"
42 "tommel"

422 "tremenning"
85 "trälj"

92 "tränsch"

264 "tröjen"

406 "tröllut"

60 "tvi-göra" (både som subst och verb)
54 "två-sköt"
61 "(som) tvärest"

62 b ”tvärgjort” 62 a)"tvär-göra"

63 "tvär-snodd"

297 "tvärs-över"
151 "tåp"
242 a) "tävan, tävun”"
154 "tösa, tösa på"

383 "tösagöbbe, -käring"

U, V

75 "underrätt"
95 (va´)"ut-för"
130 "utlevanes"
185 "ut å förut"

473 ”vakara”
256 "val", "vart", vurti"
98 "val´n"
193 "vanes"
180 "vann"

386 "vara sä"

420 "vedklabb"

388 "vere"

430 "vickun"

332 "vidda-bredda"
435 "viller"

148 "vill-go"
126 "vischeligt"
283 "vrakut"
171 "våll-"
241 "(vara i sin) "välmakt"
140 "västerste/österste"

440 a ”västavere”

441 ”vävrompa”

 

Å, Ä, Ö

225 "åhögan"
270 "åt å fram"

182 "äles”

457 ”ämmen till”

102 "ändalytsjen"

183 "änter"

129 "ättaklok"

314 "ättavällen"
65 "ävles"

392 "äxingen"

440 b ”östavere”
71 "övavipp, -en"

452 ”(vara) övervänt”

 

 

 

 

 

 

b) Från ”tjennligt” till ”fotspönne”

 

 

De ”bondska” uttrycken och orden kommer här i den turordning som jag råkat erinra mig och skriva ner dem.

Siffran till vänster är till hjälp för att hitta i den alfabetiska förteckningen.

1) "tjenlitt (åt dej)!" = rätt åt dig, där fick du! - Kommer nog från "tjänligt", dvs det som är passande.

2) "garvtacktjikk" = ett beskäftigt barn. - Min mamma tog vid sällsynta tillfällen till detta svårbegripliga ord, om jag minns rätt var det mig hon just då ville beskriva.

Kan möjligen härledas av en "garv tacka", vilket betyder "ett gammalt får", och "tjikk" skulle i så fall vara det fårets barn. Jag har aldrig hört någon annan någonsin använda detta uttryck.

3) "ratt-åt" = tillgängligt, lätt att få tag på. - Ungefär "rätt till", men som ett mer sammanhängande ord.

4) "frönt" = sprött (långt ö-ljud) - Ett vedträ blir mera "frönt" när det är kallt ute och därmed lättare att klyva.

5) "gumödeligt" = hjärtskärande.

6) "hammlut" = ohändig, handfallen. Tyvärr ett tillmäle jag fick dras med ibland, när någon av ”karlarna” hemma på gården var på ett ”sämmer il” (= dåligt humör, se ord 448!)

7a)"rapplut" =adj) krångligt, inte särskilt ändamålsenligt. - Används ofta om föremål som t ex har lätt att gå sönder, 7 b) "he rappel" (verb, betoning på första stavelsen), och därmed är saken ett 7 c) "rappel" (subst, betoning på andra stavelsen)

8)"härvelkörs" = det man förr snurrade upp garnnystan på för att göra knippor. Men kan givetvis användas än i dag, om man som vi råkar ha tagit vara ett sådant från mitt hemställe och det fortfarande råkar finns en intresserad handarbeterska i familjen. - Ordet kan även användas i uttrycket "du gå an som ett härvelkörs" om någon som är överdrivet aktiv.

9)"olickligt" = överväldigande. - Ej att förväxla med

10)"o-likt" = något är "onödigt". T ex att ge någon en gåva som man inte borde ha "kostat på sig"!

11)"il-unnen" = avundsjuk. - Härleds nog från att ha svårt att unna någon annan något.

12)"pävlut" = vek, dålig på att ta för sig.

13a)"snattren" och 14a)"brambära" = hjortron respektive hallon. Snattren (kan närmare kusten uttalas "snåttren") växer på 13b)"snattermyra", medan brambära håller till på 14b) "brambärhygge" utifrån att hallon ju ofta trivs bäst på hyggesbränd mark.

15) "strabalsk" = kåt, "pilsk" (se även 466).

16) Uttryck som"deri gamm´ Sandgrens" dvs den gård som den familjen eller släkten först bott i, att skilja från en nyare gård tillhörande samma släkt.

17) "eldtänne" = något man gör upp eld med.

18) "oppi halen" = (någon eller något är) på tok.

19) "häv" = stolt över något el någon. (uttalas med långt ä-ljud); jf 326 "karut"

20) "abbarrn" = abborre

21) "o-färdig", 22)"o-för" = halt, krasslig i benen. ("O-färdig" har alltså inte att göra med att man inte gjort sig klart som någon i norrländska användandet av "o" som förled skulle kunna tro)

23) "nalta" = en del, ganska; ett av bondskans mest användbara ord! (Finns åtminstone i hela Västerbottens län, kan t ex förekomma i meningar som "jag är nog nalta trött, "ge du mej nalta gröten" etc. Betoningen ligger på första stavelsen)

24)"(en) pjött" = lite grann av; kan användas ung. som "nalta" i exemplet med gröt ovan - men här är det fråga om en mindre mängd!

25) ("he dig borti) anörja!" = Flytta på dig, håll dig ur vägen!

26) "fargångströsta" = Någon som kan bli till glädje för en äldre människa på gamla da´r. Min mamma använde detta uttryck ibland; jag vet inte hur allmänt förekommande det är ens i mina hemtrakter.

27) "klåån" =äsch då (typ: "Nog äre väl klåån!")

28) "rackar´ns = ungefär samma innebörd som med "klåån" ovan

29)"knula" = fotknölen på vristen (ankeln)

30)"(he) onnes" = någonting krånglar, t ex när man ska skruva och reparera något tekniskt/praktiskt

31a )"rackel" = hålla på med något som kanske inte leder någon vart; b) "rackel-kus" = en "mixtrare" och mångsysslare, dvs en som håller på med litet av varje; har en lätt nedlåtande klang, som att det vore bättre använd tid att syssla med något "rejälare"

32) "tagut" = framåt, driftig; kommer troligen ur rikssvenskans att "ta för sig"

33)"sök" = något ansträngande har tagit på krafterna (långt ö-ljud som i "gök"); man märker det först lite senare. - Ett annat uttryck för detta är :

34) "he´ ta på" med långt a-ljud, underförstått alltså = "ta på krafterna"

35) "tjörmut" = gnällig, allmänt grinig

36)"grådig, grådut" = svulten, stor i maten; jfr:

37) "stor-åtig" = behöver mycket mat, samt jfr:

38) "matfrisk" = ha god aptit; ”motsatsen = o-matfrisk”

39) (göra något som )"kortest" = snabbt, enkelt;
jfr 61) "tvärest", 62) "tvär-göra"

40) "bönn", "bönnes" = trumpet titta ner i marken och vara tyst

41)"ligg å" = vara i vägen, springa runt fötterna; betoningen på å:et liksom i andra uttryck med å som efterled, t ex 106) "kurk å"

42)"tommel" = tumla runt (t ex en häst som rullar sig)

43)"flänn" =när ett handjur, t ex en häst, drar upp överläppen efter att ha luktat på honans kön

44) "baklanne" = terräng som ofta ligger i skugga

45)"söga-bit" = något att stilla den värsta hungern med; t ex ett stycke salt eller rökt kött att "suga" på när man är "sugen"

46) att "bi" på = i väntan på någonting mer ätbart; jfr:

47) att "stå sig" på (kan även kopplas ihop med "sögabiten").

48)"stöling" = en lång och ganska kraftig pinne, t ex ett stöd till en buske. (uttalas med långt ö-ljud)

49)"galting" = en tjock, rejäl sak (t ex en ovanligt stor potatis)

50)"stöp, stöpa" = en bunke med deg som ska röras om, "stöpas ut" ("stöp" med kort, slutet ö-ljud, "stöpa" med långt, öppet som i "möka", mönn" etc)

51) en "flår" = en plastbit, flik e dyl som man fäster som adresslapp, nyckelring etc.
- När jag var liten sattes fiskyngel ut i den dessförinnan reglerade Umeälven, för att senare kunna återfiskas och att man då kunde studera tillväxten via en flår" med data som var fastsatt i ryggfenan.
Haken var bara att vi lade ut nät bara någon kväll senare och då fastnade de flesta ynglen i näten, utan att ha hunnit växa ett dugg. Men jag tog givetvis rätt på "flååren", sände in dem till den angivna adressen Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm och fick fem kronor per flår!

52 a) "skrabbe"( långt a-ljud) = gräs av sämre kvalitet, 52 b) "skrabbslåttern" = (skörd av) höet som inte är så värdefullt, t ex längs diken och vägrenar. Pappa var alltid noga med att "ta vara på skrabben", framför allt för att det skulle se snyggt ut!

53) "enbetting" = hässja med två störar. Användes om det inte fanns kvar tillräckligt med vallhö på en...

54) ..."lägda" (uttalas "läjda") = åkerteg för att t ex göra ett...

55) ..."två-sköt" = hässja med tre störar

56) "fämn" = räfsa ihop hö för att lägga upp i en hässja, jfr en

57) "famn" = den enskilda mängden hö vid varje upplägg, dvs det man tog i famnen; jfr "fämn" = att räfsa ihop höet i famnar

58) "sjöblöt" = alldeles genomvåt av regn (finns kanske även i rikssvenskan?)

59) "nog mer se pass" = ungefär: det kunde ha gått sämre, man får vara nöjd efter omständigheterna. Ett uttryck min mamma ofta använde, t ex för att trösta mig om jag var deppig över att inte ha presterat så bra i mina egna ögon!

60) "tvi-göra" (uttalas "tschvi-") = (tvingas) göra något två gånger i stället för en; finns även som substantiv = dubbelarbete; jfr

61)"tvär-göra" (verb) = göra något som i normala fall inte är

62 a) ”tvärgjort” (adj) = hastigt utfört, eller göra något b) ”(som) tvärest" (adj) = få något fort undanstökat

63) "tvär-snodd" = lätt att vända (t ex om en bil)

64) "mangn" = magra

65) "ävles" = sträva, kämpa på

66) "kvamn", "kvamn å" = tappa andan

67) "tjöjes" = kväljas (jfr "kvamn å")

68) "grötmell, grötmella" = en hyska att fästa ihop byxlinningen (används nog inte så ofta numera, kunde t ex vara ersättning om man tappat en knapp)

69) "lo´n" = logen (i betydelsen stor hölada)

70) "hölode" = höskullen

71) "övavipp" = något blir så rangligt att det välter över ända. "He vart´ övavipp", och när det har ramlat omkull kan man säga att: "he ha´ start" (se längre ner i listan!)

72) "onössig" = orenlig; jfr:

73) "onaskelig", "nassligt" = smutsig, oaptitlig(t)

74) "gejk" = kommentera eller anmärka på allt möjligt

75) "under-rätt" = förklara, beskriva

76 a)”spe” (långt e-ljud) = mager, tanig; b)"spett" = i minsta laget, "vållspett" = väldigt lite, "halvspett" = rätt så lite

77) "skrena" (långt e-ljud) = halka, slinta

78) "bussigt" = rejält, stort

79) "lyttsch" = ögla, slinga (se även inledningen till kapitlet!)

80) "missgör sig" = göra ett misstag, förhasta sig; imperfekt = missgjorde sig

81)"gålig" = klar, färdig; jfr...

82) ..."dö-gålig" =utmattad

83) "sköpa" = leka, springa omkring. (uttalas med öppet ö-ljud) - Min mamma använde t ex ordet när hon släppte ut korna på första vårbetet, då "sköpt" de. Ett annat ord för ungefär samma sak: 

84) "bättsjes" =att krumbukta sig

85) "trälj" = halsband på t ex en hund

86) "bannreje" = halskedja på en ko i ett lagårdsbås

87a ) ”ravel” = hitta på verbalt (långt a-ljud); b) "ravel-kus" = historieberättare (uttalas med öppet, långt a-ljud och långt u-ljud)

88) "durigt" = grått; "he dur" = det är grått, det duggregnar (långt u-ljud)

89) "himmel opp" = klarnar (opp med kort o-ljud som i onödigt)

90) "rust´ hem´ je!" = se till att ta er hem nu! ( t ex som kommandoförsök till hundar el andra husdjur) Finns även i andra varianter, se 165)

91) "rättschjes" = sträcka på sig, "rättschjes ut" = sträcka i väg, springa för fullt 

92) "tränsch" = trängas, konkurrera om något

93) "o-stök(a)" = störa, ställa till oreda; "ostökad" = att känna sig störd

94) "pul-fäkt(a)" = rådbråka, vara våldsam mot

95) (va´) "ut-för" = vara i vägen, vara till hinder för

96) "knöl" = vissen, hängig

97) "rit-val" = ungefär: någon som står och hänger utan att göra någon nytta

98) "val´n" = skrot, skräp (jfr: rit-valen ovanför!). Kunde t ex användas i uttrycket: "He ä fullt ve valn oppa bovinn" = det är fullt med skrot uppe på bagarstugevinden: jfr 308) "rate"

99) "revelmyra" = en myr som inte är lätt att gå på eller att finna några hjortron på

100) "störut" = obeslutsam, saktfärdig på ett sätt som av omgivningen kan upplevas lite nonchalant

101 a) "göre" (med hårt g och långt ö) = slam, gegga, b) "göra ner sig" (fortfarande med hårt g-ljud) = smutsa, gegga ner sig; c) "görut"= smutsig, nedsmetad

102) "ändalytsjen" = bakdelen. rumpan (finns väl även som "ändalykten"?)

103) "black" = utan pengar

104) "start" = ramlade omkull, stjälpte (finns inte i presensform)

105) "mörne", "mårni" (med flera uttal). - Det här är ett genialiskt ord som inte har någon exakt översättning i rikssvenskan. Men det har att göra med att något har tjänat någonting till, att "he va väl mörni" = tydligen var det lönt (för den som gjorde något speciellt).

106) "kurk åt" = tröttna, säcka ihop

107) "liks" = i samma veva som (t ex "när du liks ska gå ut med soporna, hämta in posten")

108 a) "fälen" =påren efter någon som gått;

108 b)"bakfälen" = spår som man följer baklänges;

108 c) "skofälen" = skospåren

109) "starves åt" = bli stel i hela kroppen, t ex om det är mycket kallt

110 a) "hurves" = rysa till för att man känner sig kall. Kan även vara i betydelsen att känna sig allmänt olustig. 110 b) "hurven" = tillstånd när man "hurves", används i uttrycket "att få hurven"; jfr xxx)"frösan"

111 a) ”tjörnen”= stelfrusenhet, ”ha fått tjörnen ini hännren; ”b) "tjörn åt" = bli stel i t ex händer och fingrar av kyla; ”he ha tjörne åt ini hännren hans”

112) "tjälv" = det ilar till; kan t ex vara i fingrarna när man t ex stoppar dem i kallt vatten, eller när man tuggar på något och det ilar i tänderna. (Finns väl i rikssvenskan också, bara med annan stavning: "kälva, kälver till". Men jag har nog alltid uppfatta det som dialektalt?)

113) "sni" eller "snå" = vinden är kall och biter i kinderna

114) "svarv" = vinden vänder i snabbt skiftande riktningar, kan t ex orsaka att snö virvlar upp = "he svarv", alternativt "he svarv i på" = det virvlar en längre stund; kan också användas med "hålli på", "he hålli på å svarv hela tiden"

115) "möl" (långt ö-ljud) = krama intensivt, kanske mot den andres vilja, t ex en hund som vill komma loss

116) "surven" = alla, "rubbet". Dvs: "hela surven" = hela gänget.

117) "lev om" = gapa, väsnas;  (jfr 290 "levan" = oväsen)

118) "tokfolen!" = dumheter, vilket påhitt!

119) "klomrut" = klumpig, ovig ; "klommer" eller "klommer-ox" (subst.) = en som är klumpig, ovig

120) "gör mig lik om" = jag bryr mig inte om att; det är bara bra om jag slipper

121) "missun" = messmör(et); ej att förväxla med:

122) "miss´unn" = missunna

123) "bra no(g)" = i mesta laget, t ex i uttrycket "he ä bra no kallt" eller "nu var du bra no dum"

124) "kurk" (som substantiv) = kork, kapsyl

125) "humör opp" = glädja någon

126) "vischeligt" = klent

127) "ditt´na in" = dit in, i meningar av typ "lägg boken dit in!"

128) "förevis" = förutseende; ha något klart för sig i förväg, dvs motsatsen till:

129) "ättaklok" = efterklok)

130) "utlevan(d)es" = mycket gammal, ha levt sin tid

131) "ohöga" = ohågad, ovillig (öppet ö-ljud som i "ögna")

132) "anvara" = iaktta; titta noggrant på något eller någon

133 a) "(he ä) spöckt" = ingenting lyckas 133 b) ”he är) ”som förgjort”! Jfr även 272): "he nättschjes!")

134) "för-falla" (som substantiv) = vårföre längs körvägar, ofta på isar eller i skogen, dvs när det är svårt att ta sig fram

135) "i-tage" = något att bita i, som det lönar sig att sätta i gång med ("nu ha du i-tage!")

136) "förstärkning" = något att äta,

137) "(att) förstärk sig" = få i sig mat så att man orkar ta itu med eller återgå till något ansträngande"

138) "röna (opp)" (med öppet ö-ljud som i sörja) = växa, gro snabbt

139) "murpipa" = skorsten

140) "österste", "västerste" = östligaste resp. västligaste

141) "gatt" = måste, var tvungen till (dvs i imperfekt; antagligen en omskrivning av "gitta", men det används nog nästan aldrig i presens. Då säger man i stället att någon "ids" inte)

142 a) "föskig, föskut" = trött, kraftlös; 142 b)"fösken" (subst.) = gammalt trä som kan användas när man t ex gör upp eld, jfr rikssvenskans "fnöske"; 142 c) "föskegubbe, föskekäring" = en åldrande, alltmer kraftlös människa

143) "schalur" = hängig (dvs ungefär samma som "föskig")

144) (ett)"stommel" = förvaringskärl, ofta av plåt

145) "gnäpas" = gnabbas, kivas

146) "hyller (ve)" = (ung.) tala godmodigt för att få t ex ett barn att gå med på något det inte vill

147) "liskes (ve)" = lirka med (jfr "hyller")

148) "vill-go" (med långt o-ljud" = (ung.) kompensera; ge något för att få någon att bli nöjd igen (jfr "hyller" och "liskes")

149) "go-prata"= prata för att få någon på bättre humör (ytterligare ett ord på samma tema som 146-148!)

150) "fin-prata (med någon) = ung. samma som "go-prata", men mera mot att övertyga eller lirka (med någon)

151) "tåp" = sträcka sig efter något (långt å-ljud)

152) "prosteri på" = vara krävande, gnälla/gorma

153) "bärr opp" = spreta uppåt

154) "tösa, tösa på" (öppet ö-ljud som i ordet "öppet") = göra något sakta el valhänt; jfr 383) "tösagöbbe, -käring"

155 a) "gösa" (öppet ö-ljud) med ungefär samma betydelse som 154) , och b) adj."gösig, gösut" = att vara sölig, ovarsam, samt c) subst. "göse" = slarvern, "sölkorven"

156) "fikuler, fikulera" = hoppa, sprätta, krumbukta sig

157) "still" = utfodra (avser nötkreatur, "t ex "still koen", "ha du stillt koen?") Jämför: 

158) "oppstillt" = uppfödd, uppväxt

159) "slink" = halta, linka

160 a) "glöttrut" = vattnigt, blaskigt; b) glöttret (subst) = blasket

161) "eta" = (hö)krubba, "däri eta" = i (hö)krubban

162) "fäles" = färdas; jfr ”fälen” = , spår av skoavtryck

163) "o-gått" = inte mer än rätt, "he ä int´o-gått att" = det är inte mer än rätt att... (f ö ett märkligt ord, har svårt se hur det kan ha uppkommit)

164) "tappå" = sätt i gång; t ex:"tappå et nu!" = sätt i gång och ät nu!

165) "rust" = se till att"; t ex "rust in je bara!" = se till att komma er in nu! eller: "rust je borti anörja!" = se till att ta er ur vägen nu!

166) "stärt" = starkt i betydelsen att något smakar kryddstarkt, beskt, e dyl.

167) "isbark" = en ytskorpa med frusen is efter underkylt regn; kan också användas som verb, dvs. "he isbark" = det bildas isbark

168) "le" (med långt e-ljud) = spydig, sarkastisk

169) "sjå sig" = ha tålamod;

170) "schåa", "schåa på" = ha mycket att göra (jfr rikssvenskans: ett fasligt schå)

171) "våll-" = mycket, något stort; som i "vållgöra", vålljäkta" etc.

172) "-est" eller "- erst" = som ändelse i ord som "kortest" (=hastigast), tvärest (ungefär samma betydelse), "mitterst" = mitt i, etc.

173) "russchelkana" = rutschkana

174) "just se pass" = nätt och jämnt (jfr: 59, nog mer se pass")

175 a ”gudelig”, b) ”gu´frukti” = gudfruktig, troende; jfr motsatsen = 231) ”ogudaktig”

176) "hark" = ta för sig/bromsa med ena foten när man cyklar på halt underlag

177) "hucker" = när t ex en häst gnäggar (betoning på första stavelsen)

178) "pratasprängd" = pratsjuk, sällskapshungrig ; (jfr 424) "söra-kus!)

179) "pöll" = skumma sig (typ läsk som stiger i flasköppningen, desinfektionsmedel på ett sår etc) 

180) "vann" = vattensork 

181) "myll" = gräva (kan t ex vara just en "vann" när den gräver sina gångar!)

182) "äles" = föröka sig (förmodligen en härledning av att "avlas")

183) "änter" = lirka, pjoska (betoning på första stavelsen)

184) "klava" = när man kopplar fast bannrejet (se ord nr 86!) runt halsen

185) "ut å förut" = (något som tar) en fasligt lång tid

186) "möks" = ändra läge på ett ryckigt sätt; jfr med:

187) "maks" = maka på sig, ofta på uppmaningen "maks på dej!"

188) "bärnaken" = naken (i betydelsen dåligt klädd, att t ex inte springa omkring "bärnaken" när det är kyligt ute)

189) "avvara" = undvara, klara sig utan

190) "pös" = ivrig, angelägen om att

191) "magaperra" = magsjuka

192)  "oruvlig, oruvligt" = skrymmande, tar stor plats; något som är klumpigt att hantera

193) "vanes" = våndas, gruva sig

194 a) "sänka" = uppehålla, fördröja någon; jfr rikssvenskans "sinka". b)"sänke" = sinkad, fördröjd; c) "sänkesamt" = något som sinkar någon. "Sänk mej int!" = stör mig inte, jag har viktigare saker att göra/tänka på!

195) "gadd´n" = sjukdom i ett träd

196) "stadun" (långt a-ljud)= kanten av ett skogshygge som återplanteras

197) "gövan= = lukten, stanken;

198) "he göfft" = det stinker, det luktar illa

199) "scheka" = misstämma, vara olika

200) "framkastgryn" = ung. ett barn som har framtiden för sig; som är påhittigt i någon bemärkelse. - Ett av min mammas speciella uttryck, i stil med "garvtacktjikk" eller "nog mer se pass!"

201) "börting" = öring

202) "durer" = härja, anfäkta(s av)

203)  "snuster" (med kort u-ljud som i "uppe") = lukta, sniffa

204) "arguler" = argumentera, försöka komma till rätta med någon om något

205) "smeder, smedre" = mindre, tunnare

206) "rånen" (med långt å-ljud) = markfukt, antingen efter mycket regnande eller sent på hösten när det är  låg medeltemperatur över många dygn i följd

207 a) "bettna" = surna; "b) (ha) bettne" = smakar härsket

208) "hundsvulk" = någon som bara tänker på mat (i första hand givetvis en hund, men i överförd bemärkelse kan det nog också vara en "männisch"!)

209) "mamonsk" = materialistisk, girig (givetvis efter guden Mammon, men med långt a-ljud))

Här vill jag även skjuta in två uttryck som ofta användes hemma men som ju egentligen inte är dialekt:

210) "husbondens röst" = min pappas sätt att uttrycka sig när t ex någon överhet hade yttrat sig om något

211) "gammal skåpmat" = när han tyckte att han själv eller någon annan yttrade sig om något som man hört många gånger förr

212) "knövel" = skrynkla, knyckla ihop något; "knövlig" = skrynklig

213) ”knul ihop" = pressa samman (jfr 212)

214) "(din j-la) tarmsköljare!" (eller något liknande) = som utrop till någon man arg på, eller om någon i tredje person ("han är en riktig tarmsköljare"). Ett uttryck som jag inte hört någon annanstans än hemma...

215) "fres, fres´n" = okastrerad hankatt

216) "pösa" (med öppet ö-ljud som i "störa") = påse, "pösafyll" = en full påse,
"lillpösaoxen" = oxkalven (dvs här med "pösa"=pung)

217) "svines" = slarva, uppträda oaktsamt

218) "schapper" = gå sönder, sluta fungera (betoning på andra stavelsen)

219) "frostenlänt" = mark där frosten ofta kommer tidigt om höstarna

220) "flöj till" = rycka till, t ex om en hund ser något som gör den nyfiken, då kan den "flöj till" och vilja i väg så man kanske tappar balansen, särskilt om man dessutom är...

221) "stöpplut, stöppelbent" = ovig, stelbent

222) "ogjort" = nära, nära ögat (i uttryck som "he va bara ogjort!")

223) "orive, oriven" = upprörd/bli upprörd, oroad av något man hört eller sett

224) "jäla" = lägdan, hövallen

225) "åhögan" = omtanken (ofta med undermening av oro)

226) "na" = förargligt; något känns inte bra att göra; "he känns na" (långt a-ljud)

227) "skadlig" = värdefull; något att vara rädd om

228) "sprättskiten" = pruttigt bajs

229) "knåra (eller knöra) på" = arbeta med något på ett envetet men inte alltför snabbt tempo

230) "grest"(kort e-ljud) = glest, otätt

231) "ogudaktig(t) = hedniskt; respektlöst mot Gud; jfr 175 a och b) ”gudelig” el ”gu´fruktig” = troende

232) "skrint" = magert, växer inte så bra där (om odlingsmark)

233) "kara" (öppet a-ljud) = karva, putsa av; ("kara" kan också ha betydelsen "karlarna")

234) "martn" = murkna, ruttna, falla sönder (t ex om gamla stubbar, eller kläder som angripits av mal)

235) "raj" = färdas omkring (gärna lite oplanerat och långa sträckor; jfr "ragga")

236) "(he) ränt" = det blir något gjort, det går undan

237) "tjyvsletta" = något har blivit tomt, t ex en tallrik med mat har blvit uppäten till minsta tuggan; kan också vara resultatet av att något man gjort har "ränt"

238) "palsk" = röra om med en sked i en tallrik med långfil så att den blir smidigare att äta (se även textruta längre ner!)

239 a) "dyngig, dyngut" = smutsig, skitig;  239 b) "dynga" = gödsel

240) "flätt (till)" = halka till, skjutsa undan; kan också betyda "klappa till någon" (men inte så hårt!)

241) "(vara i sin) välmakt" = i sina bästa år; när man är frisk och stark

242 a) "tävan, tävun" = lagårdslukt; tror det i min hemtrakter även kan kallas 242 b)"häve". Kan kombineras med 198) "göfft": "He göfft tävan (häve) = Det luktar lagård, dynga, skit, gödsel)

243) "fuhuse" = lagården, med korta u-ljud (i Skellefte-bygden drar man dock ihop ordet till "fuse" med långt u-ljud))

244) "fått" = fördelaktigt (men kanske vanligare: "he ä int fått" = ofördelaktigt, inte lönt)

245) "binna, gamm´binna" = gammal, omtyckt tant

245) "fnösken" = torrt, gammalt trästycke (jfr rikssvenskans "fnöske")

246 a) "pjöller" = surra, pladdra; b) "pjöllerkus" = en som surrar, pladdrar; jfr

247) "svammelkus" ("du är som ett pjöller"= nu svamlar du bara!)

248) "smosen" = pricken över i (någonting smakar t ex gott); kan också användas i betydelsen "rätt åt dig", t ex ("he va smosen att du fick på lakaskallen!" där:

249) "lakaskallen" ordagrant betyder "huvudet på en lake"; men används i uttrycket att "få på lakaskallen" = ett uttryck för att någon inte haft vett att bete sig bättre, huvudet fungerade som på en lake...)

250) "smäcker" = slank, smidig

251) "je" = lä; t ex ("tur he va je då he börje blås" = tur att vi hade lä när det började blåsa); vilket i sin tur kasn handla om att det började"sni", "snå" = blåsa kallt (ord 113)

252) "belönn" = omdöme, förstånd (att inte ha "belönn om" = att inte begripa)

253) "knöbben" = små trä- el vedbitar; kvistar som "krupit ut" ur bräder, o dyl (betoningen på första stavelsen)

254) "bärsch" = behärska sig, ha tålamod

255) "lönn- " = förstavelse för att förstärka adjektiv som halkigt, ont, mätt, tjock, stark, svag etc. Dvs om det är mycket halkigt kan man säga "lönnhalkigt" eller "lönnhalt".
Begreppet används gärna om det t o m är halkigare, eller man har mer ont etc, än vad det kan synas på ytan (Jfr det rikssvenska begreppet att något sker i "lönndom").
Förstavelsen "lönn-" kan gärna också användas för att måla ut en upplevelse som den man talar med inte själv kan kolla upp just när det sägs. T ex: "du skull ha sett va ´n Kalle ha vurti (blivit) lönnfet sen jag såg han sist!"

256) "val, vart, vurti" = bli, blev, blivit

257) "skrömta" (betoningen på första stavelsen) = något "oknytt", spöklikt, skrämmande; jfr 336) "bjaran"

258) "o-knytt" = se "skrömta"! (eller "bjaran")

259) (vara i) "o-form" = känna sig skraltig, inte på humör e dyl. - Ett bra exempel på hur vi norrlänningar håller oss med användbara uttryck genom att lägga till ett "o" framför! (Däremot kommer ibland "sörlänningar" i media med lite krystade konstruktioner på det temat; t ex att något skulle kunna vara "o-i", vilket vad jag vet egentligen aldrig förekommer i våra trakter)

260) "(vara i) o-lag" = ungefär samma som att "vara i o-form". Kanske dock mera i riktning mot att vara gnällig, "misslynt" (se ord 401). Ett föremål kan också vara "i o-lag", t ex en klocka som strejkar och behöver lagas/repareras, dvs är "o-lagad")

261) "knusslut" = ogin, snål (Finns även ett uttryck "Firma Knussel & Black" som uttryck för att någon inte har råd att, eller inte vill, spendera pengar till någon eller på något)

262) "stalp, -e" = tippa, stjälpa

263) "samålder" = jämngammal, jämnårig med

264) "o-tröjen" = att känna sig ensam, i behov av sällskap; kommer sannolikt från "vara otrygg". Motsatsen blir alltså "tröjen".

265) "fö sig; fö bort sig" = klara sig; få mat hos någon annan

266) "o-slög" = ohändig, oskicklig, med tummen mitt i handen; motsatsen = "slög" (användes dock mindre ofta!)

267) "klammer, klammre" = en höskrindas bottenyta, inklusive lämmar och räcken (subst.); "klammer" = kedja samman, fästa (verb)

268) bjega" långt e-ljud) = vingla, svaja

269) "bösa (långt ö-ljud), bösa ner = spilla ut något på ett slarvigt sätt, t ex barr, smuloreller annat smått där det inte hör hemma; "bös" (subst.) = slarv- eller sölpelle, -gubbe; "bösse" (subst.) = småkornig materia, t ex torvströ e dyl; "bössig" (adj) = dammig, smutsig

270)"åt och fram" = fram och tillbaka (kan variera avsevärt i längd, från att en ko som oroligt vankade fram och tillbaka i sitt bås till att tillryggalägga en resa tur och retur)

271) "krakna", "kraken" = ge vika

272) "nättsjchen" (subst.) = ung. "Hin onde" (antagligen härlett av Näcken), "he nättsjches (verb)" = "he onnes" = något vill sig inte, det krånglar; jfr 133: "he ä som spöckt"

273) "sta" (långt a-ljud) = stilla; som i "jag blir alldeles sta ini huvve", dvs ungefär "det står still i huvudet"

274) "dryft (sä)" = sysselsätta (sig); uttalas ofta som "dryckt" eller "dryggt"

275) "gara-il" = kort men häftig skur av regn eller snöblandat regn

276 a) "fli" = nöta, slita; som imperfekt "flidd" (t ex: "pojken ha flidd byxen se dem ä alldeles oppnött"). Kan också vara 276 b) "flidd" som adjektiv, dvs resultatet av att "fli" är att någonting blivit slitet

277) "fjässa (upp, till)" = snygga upp/till

278) "tampen" (betoning på första stavelsen, långt a-ljud) = storskojaren, skrävelkusen, kvinnokarlen etc; dvs en person (mestadels en man) som i någons ögon är någonting åtminstone för tillfället utöver det vanliga, om än på ett mer spekulativt sätt. Användes som ett begrepp:"Han är Tampen!"

279) "tettun" = det man gör långfil av genom att tillsätta mjölk" (varierar i uttal, finns även varianten "tätun"

280) (ha) "hove" (eller att ”int” ha...) = (ha) omdöme (eller att ”int” ha...)

281) "kok-sön" = kokhett vatten, t ex i en gryta på spisen (andra stavelsen med långt ö-ljud)

282") "försanningen", "försantimej"! = faktiskt, verkligen, kan man tänka sig!

283) "vrakut" = slö; framför allt i betydelsen ointresserad att hålla rent och snyggt omkring sig

284) "stunkarn" = hinken, kärlet (förekommer av någon anledning bara i bestämd form)

285) "bessmi" (långt i-ljud) = besvär; något som tar mer energi att genomföra än vad som kanske är rimligt

286) "poa på" = syssla med något praktiskt arbete i relativt lugn men ändå stadig takt

287) "ryva" = vulvan, snippan

288 a) "möckel" (som verb, betoning på andra stavelsen) = fumla; b) (som substantiv, betoning på första stavelsen) = en fumlig typ; c) "möcklut" = vara fumlig, arbeta makligt

289) "svenan" (långt e-ljud) = när något luktar bränt/blivit "svett"

290) "levan"(långt e-ljud) = oväsen, liv; jfr 117 "leva om" = väsnas

291) "tegas" (långt e-ljud) = känna på sig (oftast genom att det påstås klia i näsan!) att någon är på väg att komma på besök; "he komm främmen" (se vidare ord 299)

292) "sköbb" = skrubba; t ex "sköbb kvastrise" så att man får material till en kvast av björkkvistar som ännu är färskt om våren (min mamma brukade dock hellre säga att hon skulle ut och "gnäga kvastrise", dvs att hon gnagde av barken från kvistarna som skulle användas!).- Kan också användas i betydelsen "klia sig", typ en häst som kliar sig mot ett träd.

293) "eck" = gräma sig, "ecke" = grämde sig

294) "ege´nyttig" = gnällig, kritisk (alltså en viss glidning från rikssvenskans "egennyttig", "egennytta")

294) "nolet" (långt o-ljud) = norrut,

295) "söet" (långt ö-ljud) = söderut

296) "beg" (långt e-ljud) = tjurig, jfr

297) "tvärs-över" = motsträvig, obstinat, egensinnig

298 a) "bönglig, bönglut" = bucklig; b) "böngel" el "bögel" = buckla (subst), c) "böngel" = buckla, skrynkla till

299) "främmen"(kort paus efter första stavelsen) = främmande i betydelsen gäster; "få främmen" = få gäster (troligen utan att vara bjudna, typ "nu få vi främmen!"= att någon ser genom fönstret att "nu kommer det folk och ska hälsa på")

300) "s(ch)önahustru" = sonhustru (brett ö-ljud) 

301) "fackta"= fart, kraft (t ex när man gör upp eld och den börjar ta sig, då har den "fått fackta" eller "tagit sig fackta"

302 a) "he" (långt e-ljud) = lägga, ställa bort; 302 b) "he" (kort stötande ä-ljud) = det..... 302 c) "he dig borti anörja!" = ur vägen, ta dig åt sidan! (även exempel på 25) "anörja")

303) "jammel" (tonvikt på andra stavelsen), "jamla" (verb) = prata på ett, som den som lyssnar upplever det, malande sätt om sådant man redan hört flera gånger tidigare; "ett jammel" (subst, tonvikt på första stavelsen) = en person som jamlar gång på gång

304) "o-varaktig(t) = tillfällig(t), kortvarig(t); något som sägs, sker eller görs för stunden men som man inte kan lita på i långa loppet (t ex vädret kan vara ovaraktigt, i betydelsen nyckfullt)

305) "(vara) inunder sig" = ha det knaggligt med pengar; ofta i lite nedvärderande betydelse, som att den som borde ha råd ändå säker t ex lnåa av någon annan

306) "nagerst" = nånstans

307) "dra åt sig örona" = vara försiktig (eg inte "bondska" - men tar med det då jag tror många yngre inte är bekant med uttrycket)

308) "(gamm-)rate" = skräp, skrot (jfr: 98) "val´n": skillnaden kan handla om storleken på skrotet, där "val´n" kanske syftar på lite större prylar)

309) "hjärt" = idissla (när en eller fler kor gör det)

310) "stannarn, -na" = potatisståndet, - en

311) "snål" = sugen på något gott (ibland som någon annan just äter på!)

312 a) "böckel"= sysselsätta sig med något praktiskt som inte går så bra; den som gör detta är 312 b) "böcklut"

313) "frösan" (öppet ö-ljud som i "följa") = tillstånd när man fryser eller känner sig lite nerkyld; jfr 110 b) att man "fått hurven". ("hurven" kan dock även handla om ett tillstånd av olust, t ex när någon säger något nedsättande om ett folkslag elelr andra uttalanden som känns förlegade)

314) "ättavälln" = vallhö som fortsätter att växa efter höslåtter och där man kan låta korna gå på sensommarbete (ett uttryck som knappast används numera då många bönder skördar hö flera gånger per år)

315) "(he grip (int)" = inte komma i gång, ta sig för, få fart på något som måste/förväntas göras

316) "småaktig" = petig, ogin; som adverb "småaktigt". Jfr det i rikssvenskans vanligare "småttigt" eller "småsint" ( jfr även "knusslut")

317) "skre" = rensa bär

318) "snusut" = förnärmad

319) "römm" = rymlig, vid (kort ö-ljud; vanligaste användningen som jag minns hemifrån är om fiskenät, dvs det kan vara "römt" för att förhoppningsvis släppa igenom småfisk men att de större ska köra in i nätet och fastna)

320) "bra me..." = gott om; i uttryck som "he är bra me lingona på det hära/dära hygge"

321) "datter" = syssla med småsaker som inte leder någon vart, ödsla med tiden; eller

322) "datter" = småstudsar (t ex på en ojämn väg)

323) "gräva ur sig" = gorma, skälla å det grövsta

324 a) "harmes" (öppet a-ljud)" = gräma sig; b) "harmeligt" = förargligt, försmädligt

325 a) "söran" (öppet ö-ljud) = sörja (subst); b) "söra" (verb) = närt det bildas sörja t ex vid töväder

326) "karut" (öppet a-ljud) = stolt, självmedveten; jfr 19) häv, samt 408) "kara-aktig"!

327) "tjarv" = tjata

328) "rust se" = klä upp sig eller på annat sätt göra sig klar för att t ex

329) "gå bort" = göra ett besök hos någon/några

330) "(vara) lave" = tillsammans med (ett uttryck för mig alldeles speciellt förknippat med ett besök 1968 hos min morfar när han höll på att utveckla en demens och vården på hemorten Vilhelmina inte i takt med behoven. Så, han hade förts från Vilhelmina till Umedalens stora mentalsjukhus i Umeå. Sorgset tittade han på oss och utbrast: "Vafför ska jag måst va henna lave toka?")

331) "(inte så) o-dum/o-dumt" = inte så illa

332) "(på) vidda-bredda" = lite vart som helst; kan t ex avse en person som färdas över stora ytor och det inte är så lätt att veta vart han/hon tagit vägen.

333) "schnådda" = snålhet; "att göra något i schnådda" = för att man inte vill lägga ut pengar, försöker man hitta ett billigare eller allra helst kostnadsfritt alternativ 

334) "små-halt" (långt a-ljud) = lite halkigt väglag; jfr "lönn-halt" . Förleden "små-"  förekommer även i andra sammanhang, i betydelsen "lite grann", "något".

335) "slasut" = slarvig i vad man gör eller man är klädd

336) "bjaran" = övernaturligt väsen; jfr 257) "skrömta" och 258) "oknytt"!

337) "handfallen" = obeslutsam, handlingsförlamad (förekommer även i risksvenskan, men känns mer "bonnigt" i sitt ursprung?)

338) "all-dela" = (dela med långt e-ljud) allting, "rubb och stubb"

339) "göra" (som substantiv, med långt ö-ljud) = arbetsuppgift, sysselsättning, i t ex uttrycket "ha du nåt göra åt mig?" = behöver du hjälp med något?

340) "nu är´e bra" = det räcker nu (kan handla om det mesta, från att intre vilja bli serverad mer mat till att försöka stoppa ett gräl)

341) "(he) lit´ på" = någonting tar på krafterna, fysiskt och/eller psykiskt;    jfr 33) "(he) sök" och 34) "(he) ta på"!

342) "harkabus" = ruskväder (och namnet på en liten by i Slovakien, det var när vi passerade den skylten i vår hyrbil i maj 2016 som jag kom ihåg att hemma betydde "harkabus" något helt annat!). Uttalas med långt u-ljud.

343) "kagrut" (långt a-ljud, betoning på andra stavelsen) = darrhänt; jfr:

344) "skallerhänt" = också darrhänt, men kanske så pass mycket att det märks även utan att man behöver ha något att hantera

345) "bruschel" = forsla, frakta, "brossla"; användes mestadels som benämning vid gammaldags timmeravverkning med häst, när man drog de fällda träden med häst och

346) "doninga" = medförsedd hästsläde inklusive redskap för att med hjälp av en

347) "björn" = kloliknande redskap, som tillsammans med en kätting användes för att

348) "björna fast"= fästa ihop stockarna med för att de skulle ligga kvar så tätt som möjligt under färden till

349) "(timmer) avlägge" = platsen där virket fick ligga kvar till våren för att rullas ner i det vattendrag varifrån det flottades vidare.

350) "kangero" (betoningen på sista stavelsen) = spindel

351) "över-vänt" = trött på att vänta på någon eller något

352) "goes" = kela, kramas

353) "raskus" = bakslag, blåsning ("göra sig en raskus")

354) "nödig" = vara i behov av (t ex "bajsnödig")

355) "pönta (ner") = smutsa el söla ner, skapa ngt som är fult eller skräpigt

356) "(en) sinner" = lite, lite grann av någonting

357) "gussris" = en person som är jobbig att ha göra med - näsvis, överdrivet frågvis, pratsam osv. Odet är troligen en sammandragning av "Guds ris"

358) "tjveten" = spillet från vedhuggning

359) "bräsa" = ta ett långt kliv; ofta över ett fysiskt hinder av något slag, t ex ett vattenfyllt dike 

360) (he) "flir"= (det) snöar lite lätt (även omnämnt på tv som tänkbart nytt ord i rikssvenskan efter att Björn Ferry använt det under skidskyttetävling i VM i Östersund mars 2019...)

361) "(gamm)fönna"= gammalt, ej bärgat gräs/hö på en slåttervall

362) "kalvdön" = smärtan när man slår en armbåge i någonting hårt

363) "eljest" = som dialektord: att vara annorlunda, avvikande i någon mening (på rikssvenska kan ju eljest vara = annars)

364) "hull" = sparsam; "o-hull"= slösaktig

365) "mösa-kus" (långt ö- och långt u-ljud) = någon som tar lång tid på sig för att få något gjort

366) "(he) jera" = (det) kittlas, t ex vid ont i halsen

367) "skrypt" = litet, tunnsått (avser mängd, t ex "he va skrypt med pären i år")

368) "ruv" = förefalla, te sig (handlar också om mängd, t ex på en viss yta, ett slags uppskattning)

369) "fejen" (betoning på första stavelsen) = glad, uppspelt

370 a) "gall" = infertil, ofruktsam; b) "gall-ko" = en ko som inte går att avla på

371 a) "harreligen!" (betoning på första delen av ordet) = det var värst!, b) "huvvaligen!" = ungefär samma betydelse som a)

372) "granntyckt" = känslig, framför allt för negativ kritik

373) "armade!" = ung. förbaskade! (finns f ö i en romantitel, "Armade cykel" av Anita Salomonsson (2004))

374 a) "bån"= litet barn, b) "bånut" = havande, gravid

375) "tjuka" = a) svampbeläggning på trävirke; b) bjällra runt halsen på en arbetshäst

376) "tacka för he!" = självklart, självfallet!

377) "navavinn" = handdriven spiralborr för att göra större hål genom trä, t ex genom stängselstolpar/ hässjestörar; finns även benämningen "navare" i rikssvenskan

378) "smultert (adj.) = mört, smakfullt

379) "(vara) in på" = lägga sig i, utnyttja, vara avundsjuk på

380) "(få) in på" = få något på köpet

381) "handvass" = fingerfärdig, stark i nyporna; jfr 337) "handfallen"

382) "stup å skall" = ramla handlöst, falla framstupa

383) "tösagöbbe, - käring" (öppet ö-ljud) = en saktfärdig person; jfr 154) "tösa", "tösa på"

384) "hejbara!" = (ungefär: )"tjosan!", "hoppsan!", "hej vad det går!"

385) "bul´n" = när ett sår börjar bli inflammerat, och:

386) "vara sig" = fyllas med var

387) "byggninga" = huset, byggnaden (finns även en variant

"bö´ninga" i Skellefte-målet)

388) "vere" = vittring

389) "känn vere borta" = få vittring på

390) "görmut" = grinig, på dåligt humör

391) "slängd, -er" = skicklig, driven

392) "äxingen" = kvickrot

393) "svega-fall" = någon som beter sig fumligt, slarvigt. obehärskat

394) "möka" (långt, öppet ö-ljud) = skotta, skyffla; jfr rikssvenskans verb "mocka"

395) "snöp" = kastrera en tjurkalv

396) "tjasa" = ta sig fram till fots där det är dåligt underlag, t ex på en myr eller i djupsnö

397a) "fjaskut" = fånig; b) "fjask, fjaskus" = fåntratt; c) "fjaskes" = fåna sig 

398) "fjälla" = flickvän, fästmö

399) "gäll int" = går inte; används ofta i utrop typ "he gäll int!" = allt krånglar, ingenting fungerar!

400) ”sportstuga” = fritidshus, sommarstuga

401) "misslynt" = missnöjd; jfr 260) "i o-lag")

402) "amper" = ivrig, angelägen, otålig (ordet kan alltså användas med lite olika innebörd beroende på situationen)

403) "klumsen"(betoning på första stavelsen med långt u-ljud) = frusen, stel i kroppen eller någon lem, akut eller mer varaktigt: min mamma som grävt i kallt vatten vid många tillfällen under ett strävsamt liv skämdes ibland för sina händer att de efterhand blivit mer varaktigt svällda och därmed tedde sig mer oformliga än de flesta av hennes väninnors.

404) "stömmeln" (långt ö-ljud, betoning på första stavelsen) = det som finns längst ner på någonting, exv återstoden av t ex en morot när man skurit bort/ätit på denna.

405) "ni-göra" = håna, smäda (ni= nid)

406) "tröllut" = retas, avsiktligt ställa till med besvär för någon

407) "egendom" = prylar, ägodelar (ofta av gamla, länge bevarade saker). Alltså en något annorlunda innebörd än det vanliga "egendom" = gård, fastighet; här handar det snarare om allt som samlats/hopat sig på en gård.

408) "kara-aktig" = manlig; nämns t ex om kvinnor som visar mer traditionellt maskulina drag/egenskaper, eller yngre pojkar som försöker visa sig jämbördig med en vuxen man. Ibland lite ironiskt menat, ibland med viss stolthet från den som fäller omdömet. (Jfr även ord 326, "karut"!)

409) "rompa" = svans på ett djur, eller ”långsmal formation” av annat slag; en speciell variant av dess betydelse handlade om de sist eftersläpande stockarna vid den numera utdöda flottningen av sågtimmer. (jfr även 442, ”väv-rompa”!)

410) "domder" = gorma, kritisera, förfasa sig (betoningen på andra stavelsen)

411) "opp-martne" (betoning på första tavelsen) = söndermultnat, på väg att gå sönder av åldersskäl

412) "dörsk" = trött, hängig

413) "kröjm" =  gnälla, klaga

414) "stämpling" = märkning av enskilda träd som ska avverkas (numera görs detta inte i förväg)

415) "gocke" = ung lika med "kört, färdigt". Användes i uttrycket "Nu är´e gocke däri Nisses!", vilket är svåröversatt, men ett slags utrop angående något festligt/komiskt/pinsamt som har hänt någonstans - eller i största allmänhet.

416) "spänning, -en" = rovfågel (oavsett art, t ex duvhök)

417) "taskus, taskmört, taskpelle" = allmänt skällsord

418) "fjuna bort, -av" = blekna, upphöra långsamt

419) "nymodigt" = populärt, modernt

420) "vedklabb" = stort, mera massivt vedträ; oftast ej kluven

421) "lika bra (att...)" = bäst att... (t ex: "he ä´ lika bra jag gör´e själv om he ska bli gjort"

422) "tremenning" = släkting i tredje led, syssling

423) "makan" = den ena av två likadana, t ex ena sockan eller ena vanten

424) "söra-kus" (öppet ö-ljud som i "sörja") = en "prata-sprängd" person (se ord nr 178!), dvs en som gärna vill prata om något

425) "o-före" = dåligt underlag, för att t ex gå på snö eller is, det varken bär eller brister

426) "o-fure" = har inte åkt i väg ännu, "han ha o-fure" (alternativt "han har "o-fare")

427) "saker-låda" = en låda med leksaker eller andra små prylar 

428) "tjikki-lerun" = lera, gegga som man kan trampa ner sig i

429) "hålli på"= något som pågår, oftast en längre tid eller vid upperepade tillfällen, t ex "nu ha he (ord 302 b!) hålli på å regn i flera vickun"; jfr även 114) "he svarv i på", och 

 430) "vickun" = veckor

431) "dagavill" = att inte komma ihåg, eller svamla till, vilken veckodag det är eller vilken dag något hände

432) "roska" = rost

433) "smygen" = vrån, hörnet

434) (int) "viller" (betnoning på första stavelsen, långt i-ljud) = inte bättre (än)

435) "buller" (betoning på förta stavelsen, långt u-ljud) = göra väsen, bullra; "bullerkus" = en som far fram på ett högljutt, framträdande  sätt

436) "förr i tin" = på den tiden

437) "lev Satan" = väsnas å det vådligaste, ställa till förtret/elände; jfr 117 "leva om"

437) "sekig" = saktmodig, långsam

438) "skrål" = grina, skrika, skräna

439) "rugun" = sårskorpa

440 a) ”västavere” = västlig vind, gärna av mer ihållande karaktär

440 b) ”östavere” = östlig vind, d:o karaktär

440 c) nolavere” = nordlig vind

441) ”vävrompa” = den längd garn som används för att ”sätta upp” (också dialekt?) en väv med; (jfr 409, ”rompa”!)

442) ”spinken”(betoning på första stavelsen) = kan ha flera syftningar om något som blivit över; t ex små stickor när man kluvit ved och kan vara bra att använda som ”ell-tenne” (ord nr 17!)

443) ”ressmes” = något splittras i längder, t ex en söm som slits sönder

444) ”strungn” = sätta i halsen, bli för tillfället oförmögen prata

445) ”il” = något hastigt inträffande, men med kort varaktighet: kan t ex gälla humörsvängningar, väderomslag (jfr ”gara-il”), mm.

446 a) ”hann-dena” = den där om en mansperson, annars b) ”honn-dena”; kan ibland men inte nödvändigtvis ha en negativ, ringaktande innebörd

447) ”mönn” = hålla en roddbåt stilla genom att röra årorna rakt upp och ner

448)

449) ”ha igen” = något är värt att satsa för att erhålla något annat i utbyte

450) ”spärr” = stirra; jfr rikssvenskans ”spärra upp ögonen”

451) ”göra-lös” = utan sysselsättning

452) ”övervänt” = vara på väg tappa tålamodet vänta på någon eller något

453) ”fotspönne” = nedre sänggavel

454) ”pödd” = butter, sur, tvär

455) ”annstans” = annanstans, på annan plats, annat ställe

456) ”armest” = knappast; ofta om egenskaper eller sinnestillstånd, t ex ”han är armest se ta hand om sig själv”

457) ”ämmen till” = ämna, på väg att sätta igång med någon form av handling eller projekt

458) ”bondska” = den dialekt som pratades i min uppväxtmiljö; kanske även ett samlingsbegrepp för sätt att uttrycka sig i betydligt större delar av landsbygd överhuvudtaget.

459) "köxiken" = lavskrika; en betydligt vanligare fågel "förr i ti´n" (ord 436), dök ofta upp i närheten av skogarbetarna och då gärna i samband med deras raster. gissningsvis för att se om de kunde

460) "köx" = spana; i detta fall efter något ätbart som arbetarna delade med sig av mer eller mindre medvetet. 

 461) ”hoven droven” = (ungefär) en salig röra; kanske inte ett äldre uttryck men förekommer åtminstone i mera modern norrländsk dialekt

462) (he) gå åt fanders” = någonting är på väg att gå fel/snett/ misslyckas å det grövsta

463) ”sövel, sövle” = det mest ”matnyttiga” (åtminstone utifrån bondesamhällets uppfattning!) i en maträtt, t ex köttbitar i en soppa

464) ”jalm” = klaga, upprepa på ett tröttsamt sätt

465) (ligga på) ”aga” = vara spänd, på helspänn, inte kunna slappna av

466) ”pilsk” = kåt, vill ha sex (jfr 15) ”strabalsk”: av dessa både ord har det senare en mer ironisk betydelse, sannolikheten att den som är ”strabalsk” ska få som hen vill är mindre...)

467) ”damne bort” = försvunnit, urlakats; kan t ex gälla smaker, som kolsyran i en flaska med läsk

468) ”dömne å” = domnat av; t ex en arm som hamnat i kläm

469) ”backen” (tonvikt på andra stavelsen) = marken; t ex ”dära backen” = på marken

470 a) ”bakerst i” = längst bak; b) ”främmerst i” el ”frammerst i” = längst fram

471) a) ”beföring” = matsäck, b) = rajd, hjord

472) ”o-brydd” = obesvärad, ej fundersam

473) ”vakara” = flottningsterm; stockar som fastnat och pekar uppåt i en timmerbröt, eller blivit kvar efter ”rumpan” passerat, dvs när flottningen förbi ett visst ställe är över

474) ”rya” = gapa, skrika, kommendera; jfr

475) ”hyt” (långt y) = skrika; kan vara mer gällt, gärna så det ska höras på långt håll

476) ”stenbit” = liten öring, bäckforell

477) ”kräfta” = gammalt uttryck för cancer

478) ”högfälut” = högfärdig, ”stor på sig”, snobbig

479) ”allmycke” eller ”allmyttje” = rallarros, mjölkört

480) ”raning”, ”raningen” = långsmal utäga

481)

482)

483)

484)

485)

486)

487) "nänns int" = vill inte göra anspråk på, unna sig; även andra liknade betydelser beroende på sammanhanget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men det ju är inte bara så att det finns ord som kan vara svårt att förstå innebörden av, jämfört med deras rikssvenska betydelser. Till synes identiska ord kan också låta helt olika, eller användas på ett sätt som skiljer sig från det mera vedertagna.

Uttalsskillnaderna - eller, sett ur det "ursprungliga" perspektivet uttalsförvanskningarna! - kan till exempel förekomma när det gäller egennamn.
Hur många gånger har man inte hört nyhetsuppläsare som t ex givit för dem okända byanamn felaktig betoning.
Till exempel:
"BLÅviksjön" i stället för "BlåVIKsjön", men: "BlattNIIKsele" i stället för "BLATTnicksele". Usch så hemskt!

Eller vad gäller personer:
Där jag växte upp hette det "Åtto", inte "Otto". Men däremot "Oliver" (som grönsaken alltså!), inte "Ålliver"... Och tänk om någon hade kommit hem till oss och pratat om "Ågysst" i stället för "n´ August dära Ansiaån"!

Begreppens användande och/eller uttal kan också stöka till det. Inte minst när jag växte upp och inte hunnit lära mig att människor kunde se annorlunda på saker och ting än jag gjorde. Något som till exempel upprörde mig var när en nyinflyttad folkskollärarinna i sexan berättade att vi skulle ta "tåget" till grannbyn Stensele för att se på kyrkan. "Fröken!", sa jag bestämt, och viftade energiskt med ena armen. "Jaa, vad vill du?" "Hä het int tåge, he het Rälsbussn!"

Sedan har vi ju sådant som har med rena missförstånd att göra.
När min mamma bakade "mjukbröd", dvs en mjukare variant av ljusugnsbröd, använda hon "hjortronsalt". Jag vet inte hur jag kunde anamma det uttalet utan att fundera över om salt verkligen kunde produceras av "snattren". - Men att det faktiskt kom från hjortarnas horn kan man kanske också grunna på?

Det finns även en del företeelser där mitt sätt att se på ordet än i dag inte stämmer med den vedertagna. Och då tänker jag alltså inte på alla modeord som man har svårt att ta till sig, utan betydligt mer tidlösa. 
Ett sådant är "hejarklack". När började den benämningen dominera? I mitt medvetande har det alltid hetat "hejaklack", men det är många år sedan jag sett den bokstaveringen. - Och varför uttalas det exempelvis "PREsen-ning" och inte "preSENning? Svara gärna den som vet?

Så har vi då detta med alla modeord. I dagens tidning (13 april 2010) kunde man läsa att den är viktigt att "hålla transparens" i en fråga, det var att den ska vara öppen för insyn. Eller att en ishockeyspelare ska "leverera", det vill säga uppfylla sin klubbs förväntningar.
Härom dagen fick jag lära mig att jag "jinxar" när jag tar på mig en viss tröja för då vinner Skellefteå AIK sin match. Och om jag har en schabbig tapet eller lampskärm, en slentrianmässigt utformad meritförteckning eller vad som helst som kan fräschas upp, då bör jag "pimpa" till det.

Inte lätt att hänga med i alla svängarna!