Två trasiga cyklar

Återvinning, ett ord i tiden. Till och med i mångmiljonstaden Lagos i Nigeria försöker man få bukt med skräpsamhället, 90 procent av allt producerat går i dag till sopsortering.

Så då åker jag förbi återvinningsföretaget Kuusakoski på väg till jobbet och lämnar in mina frostsprängda kopparrör - och får en insättning på 60 kronor på mitt bankkonto. Och när jag tar mig för att cykla en annan dag erinrar jag mig de båda cyklar som skräpar hos oss. En rostig vid stugan, som A tänkte renovera men som inte blivit av - en fräschare här bakom lekstugan som både han och senare Björn cyklade på när de var i övre skolåldern.

Den hojen har en historia där den stals men återfanns, om än slarvigt ommålad. För några år sedan försökte jag sälja den på Blocket. Begärde 400, en spekulant kom hit men ville pruta till 300. Småaktigt, tyckte jag, "då skrotar jag den hellre".

Men nu är den på väg till Kuusakoski, jo de tar alltså emot även cyklar. Om nu inte småpojksföräldern, som kom förbi just när jag surrade fast den, blev intresserad. Han kan få den gratis.