Hej i skogen

Dagens runda, en av otaliga. Möter ett ungt par, likaledes med två hundar. Doris har, som ofta, lite svårt med sådana här möten. Blir stirrig och utstöter diverse ljud.

Husse och matte ser dock glada ut och hejar. En äldre man på väg uppför "mördarbacken" tittar också upp och hälsar. Överhuvudtaget är det ganska ovanligt att inte heja på den man möter i skogen, vad det nu kan bero på.

Kanske helt enkelt för att det inte händer lika ofta som på en gångbana i ett bostadsområde. Kanske också för att man känner något slags gemenskap som skogsvandrare. Vetskapen att vi sökt oss ut dit för att vi tycker om skogen.

 Ett aktivt val. Men snart är vi hemma igen. Hundarna nöjda; själv kokar jag kaffe.