Yttrandefrihet och etik

Låter ju som ett ambitiöst anslag. Men jag tänkte mig bara en liten reflektion om vad som bör publiceras och inte. I yttrandefrihetens namn.

Jag är självklart lika bedrövad över terrordåden i Frankrike som de allra flesta "normalt" tänkande människor.

Samtidigt undrar jag lite över var vi drar våra egna gränser för vad vi anser är acceptabel publicitet. Nidbilder på till exempel judar? Eller någon som ritar Jesus som en lallande idiot? Lars Vilks är ju en av de som blivit känd för sina så kallade Muhammed-karikatyrer, jag tycker mest de verkat plumpa. Eller åtminstone rätt fåniga. Att de skulle tillföra konsthistorien något nämnvärt värde, nej knappast.

Inte minst på Internet förekommer ju all möjlig skit. En anledning till att jag ogillar uttrycket "sociala medier" - jag kan tycka att det ibland lika gärna blir något av "asociala medier" där vem som helst kan passa på att låta vilka eländigheter som helst frodas.

Dumheter föder nya dumheter, och till slut finns alltid någon eller några som får sin verklighetsbild så förvrängd att det i värsta fall kan bidra till att man anser sig ha rätt att meja ner den eller de människorna med en kalasjnikov. (Jfr fallet Breivik)