Bodö trettiotvå år senare

M och jag gjorde vår första resa tillsammans. Den gick till Nordnorge, vi hade aldrig umgåtts så intensivt under en mer sammanhängande tid och var båda envisa med starka viljor (det är vi kanske fortfarande).

Bland annat ville M göra en avstickare på hemvägen till Bodö som ligger en fem-sex mil från genomfartsleden E 6 utåt mot havet. Tjurigt vägrade jag.

Nu blev det av, mer än trettio år senare. Bodö bevärdigades denna gång med två övernattningar, garnköp på Husflit och ett försök att fiska i den välkända Saltströmmen.

Fisket blev inte framgångsrikt om man uttrycker det så. Jag inledde med att få bottennapp och ett förlorat drag, därefter slog jag mig blå på en slipprig stenhäll och fick "bakslag" på i stort sett vartannat kast.

Även fisket i denna ström har M pratat om i många år, nu blev också den upplevelsen åtminstone av. Och vi fick två sejar med oss hem, om än skänkta av en kollega nere på den algbemängda stenstranden. För övrigt var det mest mulet med regndugg i luften. Och vi började fröstå varför staden bara har omkring 13 grader i medeltemperatur för juli...