Privata känslor som allmän underhållning

Hockeyfri kväll, men tv:n åker lätt på. Just nu ett avsnitt av "Bonde söker fru", ett av min storebrors favoritprogram eftersom han är både bonde och alltid varit ogift ungkarl. Och M gillar det också.

Men jag har svårt med hela programidén. Borde inte människor få träffas utan kameror och strålkastare när det gäller det kanske viktigaste i livet, utan att det ska göras underhållning för miljontals tittare, med spänningsmoment typ "Vem ska han välja bort nu då?".

Å andra sidan är ju deltagarna frivilligt med på villkoren. Men tänk om någon inte pallar för att bli bortvald då? Ska det också visas upp för alla?

Nej, jag låter bli att se. Och går till exempel ner till datorn och skriver den här lilla snutten om det hela.