Kan hundar tröstäta?

Ja, det verkar väl sannolikt. En sysslolös hund t ex, maten blir ett av få glädjeämnen.

En mer spekulativ fråga är kanske denna: Har Zeldas oerhörda matglädje förstärkts ännu mer av att hon håller på att bli blind? För nu gör hon allt vad som står till buds för att leta matbitar. Hon sniffar av farstubroar, hon springer fram till obekanta människor och svansen går som en vindrutetorkare i ösregn, hon har parkerat sig bakom ratten när jag lämnat henne i bilen, antagligen för att rota i sidofacket på dörren.

Matskålen hinner knappt tömmas så väntar hon på mera. Och på köpet dras dottern Doris med i matracet. Hon som tidigare måste trugas för att äta en halv portion, kan nu sätta i sig det mesta utan knot. Och även vänta på eventuell backning.  

Allt detta syns på deras midjemått. Och på hur många påsar man måste ha i beredskap på varje utegångstur. Men blind håller Zelda på att bli. Jag släpper henne inte att springa lös längre, tror hon känner kopplet som en trygghet.